Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
latin nedskrifvit sägnen, den han hört af vandrande spelmän.
Då master Kuonrat kunnat tillåta sig att i sägnen infora sin
herre biskop Pilgsrin, hvilken i Nibelungensångema figurerar
mera oförhappandes som de burgundiske kungabarnens morbror,
kan han med skäl göras misstänkt för sjelfva omflyttningen och
för Attilas införande, hvilket senare gick så mycket lättare och
låg så mycket närmare till hands, som hunnerfursten då redan var
väl hemmastadd inom en annan provins af forngermanisk diktning,
den östgötiska, som vänder sig kring Teodorik och Hildebrand. I
den gamla Hildebrandssången, ett fragment från åttonde eller nionde
århundradet, finna vi redan Dietrich på flykt till hunnerkonungen
och i tolfte århundradet klaga historiegraferne Ekkehard och Otto
von Freisingen att allmänneligen i sånger och krönikor Attila och
Teodorik och dertill ännu Hermanrik blifvit gjorda till samtidingar
och deras historia blifvit hoptrasslad, ehuru hundra år åtskiljer
den ene från den andre.
Till dessa historiska bevis skulle Beauvois äfven kunnat lägga
några estetiska skäl, som fordra att man från den ursprungliga
sägnen afsöndrar Nibelungens senare del. Den är i anseende till
planens konstnärlighet och utförandets storhet den yppersta af alla
till sägnen hörande dikter. Karakterema äro tecknade med en stor
fasthet och handlingens gång har en planmässig stegring, hvilka
egenskaper icke gerna på traditionel väg pläga uppkomma och
som bevittna hos riddar Kiirenberger ett för medeltidsdiktningen
ovanligt mästerskap. Om äfven grundritningen till ett par af
ka-raktererna, såsom Hagens och Kriemhilds, förefanns delvis i sägnen,
så visar derimot Rudiger, den ädle markgrefven, som under sin
själsstrid mellan vasalltroheten och lojaliteten mot de burgundiske
gästvänneme samlar uti sig diktens högsta tragiska intresse, och
som dock utom all fråga är en senare tillkommen person, att
skalden fritt och fullständigt, i ett verkligt konstnärsmedvetande,
omarbetat sägnens motiv. Men en sådan fri skapelse, deri sägnen
verkligen ingått blott som ett material, är icke mera egnad att
lemna det fotfäste, hvarpå dess anknytande till historien skall
hvila.
Vi hafva uppehållit läsaren något länge vid denna punkt, men
det var för Beauvois’ tolkning i främsta rummet nödigt att sägnen
lösgjordes från Attila och Attilas århundrade. Det var vilkoret
för att han skulle kunna förlägga tilldragelsen ett århundrade
högre upp i tiden och till den terräng i nordvestra Tyskland, som
den nordiska versionen enständigt hänvisar på. Vi skola följa
honom endast i hufvuddragen af hans bevisning, som går ut på
iv. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
