Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det ena eller andra råstoffet ur verkligheten med dess tillfälliga
bestämningar måste böja sig efter dem, såsom malmen efter formen
i gjutningens ögonblick. Om motiven för Brynhild att bestiga
Sigurds bål och för Gjukungarne att gladeligen fara till Odin voro
gängse poetiska motiv, har man icke rätt att ur Eddasångernas
uppgifter sluta till deras ändalykt i verkligheten, och om det var
denna skaldekonsts idealiseringssätt, att hon återupptog karakterer,
motiv, handlingar, för att i stegradt mått ånyo behandla dem,
och sålunda på poetisk väg danade rader af slägten, så kan väl
ingenting vara vanskligare än att bygga tidsberakningar på hennes
ättledningar.
Får man tro denne uttydare, så afge just Eddasångerna om
Sigurd och Volsungasagan ett bevis härpå, som är desto mera
af-görande ju bättre denna sägen är representerad af ypperliga dikter
från skaldeperiodens kulminationstid. Icke nog att enskilda sånger
äro upprepningar af andra, ett äldre slägtled rörande, så att
exempelvis Gudruns berömda klagosång måste anses som en förnyelse
af Sigruns klagan öfver Helge; hvad mera är, hela sägnen om
Gjukungarnes undergång och gudarnes hämd på Atle bör anses
i grunden som en förnyelse af den äldre volsungasägnen om
Sig-munds bröder, som mördas af deras svåger Siggeir och blifva
hämnade af systern Signe. Denna storartade katastrof som nu
afslutar sägnen om volsungarne, vore sålunda tillkommen på blott
poetisk väg. Grundidén, som genomgår sägnen, sammanbindande
delarne och yttrande sig, ehuru ingenstädes omedelbart uttalad, i hvar
och en del, såsom själen i den kroppsliga organismen, finner
Grundtvig i det öde som oaflåtligen följer slägten åt, att nämligen
beständigt svikas af de slagter med hvilka den träder i svågerlag
och derpå draga dessa slägter efter sig i fallet. Noga taget är
idén uttömd med Sigurds undergång och Grundtvigs mening är
äfven att sägnen i sin första form slutat der, men att denna
praktfulla afslutning blifvit sedan tillagd såsom hufvudtornet
majestätiskt afslutar långskeppsbygnaden i en götisk katedral. Dervid
hade då ej blott sägnens grundidé, men ock ett tidigare utarbetadt
parti vägledt skalderna under skapelsearbetet.
Man ser huru Atle, hunerkonungen hotas i sin historiska
tillvaro af denne uttydare. Det är för tidigt att undersöka
hållbarheten af denna hans åsigt, som uti förevarande arbete blott är
antydningsvis utlagdl). Men derimot kan sjelfva den estetiska
’) Det är jemförelsevis få sägner på hvilka han kan stöda sin åsigt att den
nordiska ättesägnen hade en sådan bestämd stegring, i följd af hvilken nn sångerna
J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
