Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bjuder sig att med hvarandra sammanställa denna tid och det
föregående enväldet, hvarvid sällan om någonsin jemförelsen utfaller
till det senares fördel; och om vi äfven tro, att han i allmänhet
har rätt, torde det dock hända, att han någon gång drifves att
framställa satser eller jemförelser, som icke till fullo kunna ega
bestånd. Det vore alldeles orätt att på grund häraf beskylla
Fryxell att hafva med partiskhet talt våra häfders minne; att
i en eller annan punkt gå för långt med ett påstående, är nästan
oundvikligt, när man i historien inblandar polemik. Yi vilja
icke här inlåta oss på den frågan, i hvad mån denna tillsats
är rätt på sin plats i ett rent historiskt arbete, men anmärka
fast hellre, att i mer än en punkt af vår historia insmugit sig
trossatser af så envis hållfasthet, men så liten sanning, att en dylik
polemik må hända kan tarfvas för att rätt lifligt inskärpa de nya
resultat hvartill forskningen kommit. Och skall man nu en gång
polemisera eller apologisera, så föredraga vi afgjordt den slutkonst,
som visar tillbaka de hopade tillvitelserna från vårt tidiga, om ock
omogna försök till parlamentarisk sjelfstyrelse, framför den som vill
upphöja envåldskonungarne till felfria ideal; och vi äro härtill
benägne icke så mycket af personlig förkärlek för det ena eller det
andra statsskicket, som emedan å ena sidan den historiska billigheten
kräfver att erkänna förtjensterna af ett ädelt sträfvande och påpeka,
huru lätt detta, under då varande ogynsamma förhållanden och
i följd af bristande erfarenhet måste förfela sitt mål och förirra
sig på afvägar, å andra sidan åter det är i hög grad orättvist att
på ett politiskt omyndigt folk kasta skulden för alla de misstag
och olyckor, som tilldragit sig under envåldsherskares regemente,
hvilka aldrig bekymrade sig om att inhemta sitt folks åsigter och
vilja, eller att vid dem fasta något afseende. För öfrigt, intet bevis
har blifvit framlagdt för att Fryxell med afsigt förvridit sanningen,
och det gör ett uppfriskande och angenämt intryck på läsaren att
beröras af den frisinnade ande, som städse uttalar sig i hans
framställning af i fråga varande tiderymd.
Utom sitt stora arbete öfver frihetstiden har Malmström
nyligen offentliggjort den intressanta afhandling öfver em betsmännens
ställning under samma tid, som var hans inträdestal i
Vitterhets-Historie- och Antiqvitets-Akademien. Han har der utförligare
tecknat den embetsmännens egendomliga ställning under
frihetstiden, hvilken han i sitt stora verk i förbigående påpekat, att de
på samma gång* voro förvaltningens verktyg och inflytelserike
ledamöter af den öfvervakande och redofordrande riksförsamlingen.
De utgjorde af henne i sjelfva verket flertalet. Adeln var mer än
någonsin ett stånd af militäre och civile embets- och tjenstemän;
i presteståndet hade i motsats till förhållandet både före 1719 och
efter 1809 endast kyrkans em betsmän plats; och af borgareståndet
utgjorde borgmästarne allena omkring hälften, förutom rådmännen.
Riksdagen blef så ett slags representation af de olika arterna af
embetsmannaverksamhet, antog karakteren af ett allsidigt
embets-verk och drog allt mera under sin omedelbara handläggning
detaljer af förvaltning och rättskipning. Genom denna innerliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
