Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cheferne för hattarne, berättar Fersen, insågo tidigt alla
olägenheterna af folkväldet, men afhöllos ifrån den vid Fredrik I:s
död i fråga satta reformen af grundlagarne genom närmare
bekantskap med den nye konungens egenskaper och Lovisa Ulrikas
hersk-lvf8tna Wnne.
Blott två delar af Fersens anteckningar äro egnade åt
skildringen af frihetstiden. Den första delen innehåller hufvudsakligen
anekdoter öfver Fredrik I:s tid efter författarens föräldrars och
andras berättelser, hvadan naturligt är att, såsom vi ofvan hafva
an-tydt, icke så litet finnes att anmärka mot dess historiska
noggaann-het och opartiskhet. Men ifrån och med hattstyrelsens början
vinner hans framställning i utförlighet och intresse; hans skildringar
af finska kriget, fredsslutet och den riksdag, der Adolf Fredriks
val till tronföljare afgjordes, äro både i anseende till innehåll och
form särdeles utmärkta.
Glanspunkten i alla de hittills utkomna delarnes skildringar
utgör otvifvelaktigt berättelsen om 1756 års riksdag både genom
de historiskt värderika upplysningar hon innehåller och genom
framställningens mästerskap. Denna berättelse, hvars stora förtjenster
Frvxell har vitsordat och gjort sin historia om samma riksmöte
till godo, upptager, jemte tillhörande vigtiga bilagor, större delen
af andra bandet.
Man kan icke nog beklaga, att författaren icke fortsatt
frihetstidens skildring i samma stil hvari han skildrar sist nämda riksdag.
Genom det utomordentliga anseende han med rätta der vunnit
såsom landtmarskalk, intog han allt sedan en högst framstående
plats i frihetstidens politiska förhandlingar; och likasom ingen i
dessa lärer varit djupare invigd än han, så hade heller ingen annan
kunnat om desamma lemna oss vigtigare upplysningar.
I tredje delen af Fersens skrifter intages medelpunkten af hans
underhållande och utförliga skildring af 1772 års riksdag, likasom
teckningen af den som sammanträdde 1778, är det vigtigaste af
fjerde delens innehåll. Äfven dessa båda delar åtföljas, likasom
den föregående, af värdefulla bilagor. Torftigast till sitt innehåll
är den sist utkomna delen, hvilken man velat karakterisera blott
och bart såsom »ett bittert paskill». Likasom alla de föregående
banden innehåller likväl äfven detta en rikedom af, om ock
obetydliga, likväl för tidens skaplynne så betecknande drag, att man
genomläser det med nöje.
Fersen hade genom sitt kraftfulla uppträdande i spetsen för
hattarne vid 1756 års riksdag största förtjensten af det kongliga
revolutionsförsökets snabba undertryckande, och han hade
härigenom lagt gTunden till en ovilja från konungahusets sida, hvilken
grodde på djupet af Gustaf lll:s själ och skulle gå igen 1789.
Det är iinellertid bekant, huruledes fö år efter 1756 en försoning
iugicks imellan hofvet och hattarne, hvilka nu åter likasom i
Fredrik I:s dagar ingåfvo detta hopp om ändring i regeringslagarne.
Icke ens Fersen, så skarpt han än klandrar dessa, tyckes imellertid
varit särdeles benägen för någon mera genomgripande eller
våldsam ändring; och mängdens kärlek för demokratiskt sjelfsvåld,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
