Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
begäret att styra samt den främmande korruptionen gjorde, enligt
hans berättelse, om intet de obetydliga förbättringar, som verkligen
voro å bane vid 1769 års riksdag.
Det fordrades ännu en häfst&ng för att neutralisera adelns
motvilja imot en ökad konungamakt, men den var ock mäktig nog
att bereda konungamakten bundsförvandter i en del af detta st&nd:
denna häfstäng var ofrälsets nya häftiga angrepp imot adeln. När
nu ock en ny konung med starkare händer fattat regeringens
tyglar, blef följden, enligt författarens ord, att de upplystare ibland
båda partierna sågo regeringssättets fall utan fruktan och önskade
samhällsordningens återställande; och Gustaf III, som för folket
lät förkunna den aristokratiska maktens afskaffande, frälsa de genom
sin statshvälfning tills vidare adeln för de ofrälses anspråk samt
sökte genom fortsatta gunstbevis och utdelade företräden i samma
stånd det främsta stödet för sin tron.
Sedan Fersen märkt, att den nye konungen icke lemnade
honom sitt förtroende, hörde han till dem af adeln, som lemnade
revolutionsriksdagen redan före hvälfningen. Likasom man tror,
att om Fersen uppriktigt velat, han skulle varit mannen att redan
tidigare genomdrifva någon ändring i frihetstidens statsskick, så
är det ock sannolikt, att om han med kraft satt sig imot
revolutionen och fortfarande tagit del i riksdagens förhandlingar,
hväif-ningen hade betydligt försvårats och åtminstone den nya grundlagen
bättre tagit vara på friheten.
Det Carolinska enväldet hade fört Sverige till olycka; friheten
hade icke lyckats bättre, utan det syntes, som hade äfven hon spelal
ut sin roll. Skulle icke konungamakten och folkfriheten kunna
förlikas? 1772 års regeringsform var ett försök att förlika dem,
men som misslyckades, mindre genom regeringsformens fel, ehuru
äfven dessa voro stora nog, än genom den bristfälliga
tillämpningen och utvecklingen af det goda han äfven innebar.
Om vi sammanställa 1772 och 1809 års regeringsformer med
hvarandra, hvilkendera stadgar en vidsträcktare konungamakt?
Svaret på denna fråga tyckes icke vara svårt att gifva, men har
likväl motsatta sidor.
Man kan säga, att medan å ena sidan de vigtigaste garantier
imot konungamakten i 1772 års regeringsform saknades, $ökte
der-imot denna grundlag kontroller, der de icke, enligt vår tids
föreställningssätt, böra sökas. Eller med andra ord, en gifven öfvervigt
för konungamakten öfver rådet och ständerna jemte mycken
obestämdhet rörande de senares rättigheter var visserligen utmärkande
för Gustaf III:s regeringsform, men konungens styrande makt var
i åtskilliga fall inskränktare, än hvad hon blef 1809.
Ständerna egde att sammankomma endast, då de af konungen
kallades, deras beskattningsrätt blef i hög grad ofullständig, deras
rätt till initiativ tvifvelaktig, och de erhöllo ingen kontrollerande
makt öfver styrelsen.
Rådet tillsattes af och var ansvarigt inför konungen allena; han
var ensam beslutande och var blott i få fall förbunden att inhemta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
