- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 4. (Årgång 3. Juli-december 1870). /
287

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stor skilnad visar sig härutinnan mellan de olika delarne, så stor,
att det måste väcka förvåning. De två första delarne ega ett
obestridligt företräde med hänsyn till formen och visa klart, att
Fer-sen, när han ville, var en utmärkt stilist. Så vida icke Fersen
i likhet med Gustaf III sjelf så att säga tänkte på franska, äfven
då han skref svenska, kan möjligen den anmärkta skilnaden
sammanhänga med den frågan: hvad af Fersens skrifter är hans eget
verk eller öfversättning? Allmänheten väntar af utgifvaren
utredning af detta spörsmål. Den nu sist utgifna delen står åtminstone
framför sina närmaste föregångare i hvad kommatering och
följdriktighet i stafningen angår, — saker, som varit mycket
vanvårdade i 3:e och 4:e delarne. Då vi nödgats göra dessa
anmärkningar, är det oss ett nöje att tillika intyga, att de rikhaltiga bilagorna
tyckas vara med noggrannhet och omsorg aftryckta1).

E. V. Montan.

’) En och annan anmärkning hafva vi af kännare h5rt göras vid redaktionen af
bilagorna. Den intressantaste af alla dessa är väl Lovisa Ulrikas journal. Sä
otillför-litlig eller obetydlig denna än kan vara i åtskilliga uppgifter, är den dock nog vigtig,
att man skalle önska att hafva Att den offentliggjord hel och hållen och icke endast
ntdrag derur. Kanske hade det varit lämpligare att i ett hand sammanföra alla åtdragen,
än att sprida dem på olika ställen. — Hvad Ehrensvärds anteckningar angår, äro de
nog vigtiga for alt förtjena att ntgifvas i en särskild samling, hvarföre de här kunnat
undvaras. Några bilagor, som fornt äro tryckta, hade man ock kunnat sakna. Hvad
vi ieke kanna gilla, är att författaren i sista delen uteslutit den närmare beskrifningen
på sedligheten vid hofvet och Hedvig Elisabet Charlottas bref derom.

Då man icke vet hvad af Fersens skrifter är original eller öfversättning, är det
förlåtligt om man tror språkets brister stundom kunoa bero på öfversättningen. Så
läser man i 4:e delen s. 12 att konungen sknlle förlora sig sjelf och sina söner: kanske
perdre, forderfva? S. 22 Att Enkedrottningen embarquerade, ehuru det blott var fråga om,
att hon skulle göra det: embarqv&t? Så läses föredraga — än i st. f. framför:
pre-férer-qve? Ur stånd af i st. f. till. S. 97 talas om officiela personer i st. f.
be-ställsamma, officieux? S. 101 sägas riksdagsfullmäktige vara nppdragne i st. f. hafva
Att i uppdrag. S. 121 säges trängseln hafva varit ntöfver både vakt och ordning:
an dessus de? S. 127 säges Hnmmelhjelm hafva varit en karl utan lycka? fortune?
S. 143 säges konungen hafva inslagit en bakgata. S. 156 läses: Likasom början af
Grefve K:s mission utmärktes af trakasseri, blef äfven slutet häraf. S. 240 läses:
bröderne försummade sin afsigt i st. f. förfelade. Somliga ställen äro nästan
obegripliga; se t. ex. IV. s. 72, 95, 151, 174, 202. Alltför ofta begagnas sin i st. f. hans,
dess, och tvärt om. Ordet undersåte har 3 plnralformer — ar, er, are. Tillställdt,
förstådt, o. s. v. läsas i st. f. tillstält, fors Att och tvärtom. Åtskilliga namn stafvas
orätt t. ex. Herwegh, Klinkowström, Haldin, Mandteuffel. Statskommissarien Ruther
kallas än for Ruter, än för Renther.

Det är ett misstag (s. 54), att den baron Essen, konungen 1778 begagnade att
leda adeln, var sedermera statsrådet m. m.; konungens hjelpare var den forne
möss-ehefen Fredrik Essen. Ett bland de bästa bevisen på otillförlitligheten af äfven sådana
Fersens uppgifter, dem han bort kanna kontrollera, är hans beskrifning af 1778 års
riksdag. Så säger han sig sjelf hafva väckt första frågan om instruktion för
bankoutskottet; hvilket skedde genom major Bilberg. Lagutskottet hade flera delar än F.
uppgifter och han genomdref icke något sammanträde mellan dessa. Alla sAnden
hade icke elektorer, blott de två högre. Det var icke bondesAndet, som föreslog
faddergåfvan. 1617 års riksdagsordning infördes icke i riksdagsplakatet, och det var
aldrig fråga om att i 8 1 af 1779 års riksdagsbeslut intaga 1626 års beslut.
Regeringsformen tillerkände ingalunda konungen rätt att nämna landtmarskalk. Vi lemna
derhän om det är författarens eller korrekturläsarens fel att s. 83 8 45 RF anföres
i st. f. 8 47 och att s. 125 det talas om 1721 års regeringsform och 1616 års
riksdagsordning i st. f. dem af 1720 och 1617.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:58:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/4/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free