Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fullständig konstruktion af absolutismens idé, som gema är möjligt
med bibehållande af något sken af frihet (sådant som t. ex. blotta
tillvaron af en representation o. s. v.). Man kan icke undgå att
anmärka det starka bevis på yttrandefrihet i vårt land som ligger
deruti, att dylika, visserligen temligen nymodiga, men till sin natur
antediluvianska läror, snörrätt stridande både mot bokstafven och
andan i våra grundlagar, kunnat upphöjas till system, för att år
efter år meddelas den studerande ungdomen vid våra universitet.
Lyckligtvis är den spekulativa filosofienp inflytande på detta
område i vår tid ringa (ehuru, från en annan synpunkt sedt, det
är ledsamt nog om universitetsundervisningens inflytande är
alltför ringa); imellertid torde man icke helt och hållet kunna bortse
från den skadliga verkan af att t ex. blifvande embets- och
tjenste-män, bland andra, under sin studietid vid universitetet få insupa,
i stället för kärlek till friheten och till vår författning, grundsatser
som så oförbehållsamt angripa denna författning, för att gynna
enväldet
Hvad här senast anförts är imellertid en afvikelse ifrån ämnet,
för hvilken vi bedja läsaren om ursäkt. Vårt syftemål var blott
att visa den ståndpunkt, på hvilken — om vi eljest äro väl
underrättade — den spekulativa statsvetenskapen i vårt land för
närvarande befinner sig. Vi lemna således nu de lärdes teorier, för
att öfvergå till statsmännens åsigter i frågan. Vi mena då de statsmän,
som befinna sig inom gränserna för de meningsskiljaktigheter, hvilka
innevarande år blifvit yttrade i anledning af dechargebetänkandets
behandling vid riksdagen. Deras åsigter torde i sjelfva verket ännu
delas af de allra flesta politiskt tänkande i vårt land. De i vissa
punkter afvikande meningar, hvilka vi sjelfva här nedanför komma
att för vår del framställa, hafva ännu hos oss föga blifvit gjorda
till föremål för teoretisk behandling; förmodligen emedan de tills
vidare hafva sina flesta anhängare bland »profanum vulgus» —
ett förhållande, som, i fall det eger rum, icke kan annat än högst
ofördelaktigt inverka på läsarens omdöme om den följande
framställningen.
Hvad nu de i fråga varande statsmännen beträffar, så
öfverens-stämma de alla uti att fördöma, ej blott enväldet, utan äfven den
mildare form deraf som man brukat beteckna såsom
»allena-styrande». Väl har en något olika uppfattning visat sig ega rum
i fråga om konungens betydelse med afseende på regeringens
förande; men de betänkligheter, som i detafseendet från ett håll yttrats,
synas hafva blifvit fullkomligt häfda genom motståndarens
förklarande att han med »konungen» icke menade annat än »konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
