- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 4. (Årgång 3. Juli-december 1870). /
308

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

än icke grundas på någon direkt lagstiftning. Enligt detsamma
inskränker sig monarkens åtgörande till att för hvarje fall utse den
i fråga varande politiske ledaren (premierministern), hvilken åter med
sig associerar de män han finner tjenligast för de förenade
regerings- och förvaltning8be8tyren. Detta system medför mycket stora
fördelar. För det första undvikes derigenom helt och hållet den
olägenhet, som senast anmärkts i afseende på förhållandena i en
republik: man behöfver icke vänta till någon viss termin, för att
få aflägsnad en styresman som blifvit otjenlig och för att välja en
annan mera för nya omständigheter passande; vid hvarje kritiskt
ögonblick och när helst gången af händelserna det fordrar kan en
tjenlig person vare sig bibehållas eller tillkallas; och man kan
således alltjemnt utan afbrott hoppas att fä se rätta mannen i spetsen
för ärendena. Blotta denna möjlighet är ett utomordentligt
företräde hos detta system. Fråga är, om det äfven visat sig praktiskt
verka lika väl, med andra ord, om den väljande makten, d. v. s
monarken, i allmänhet visat sig på ett tillfredsställande sätt
fullgöra sin höga och maktpåliggande förrättning. Det kan i detta
hänseende visserligen invändas, att lika väl som i afseende på sjelfva
styrelsen, kan man äfven härvidlag hafva skäl att befara, att en
ärftlig monark icke alltid skall besitta de nödiga egenskaperna för
att fullgöra den i fråga varande kungliga funktionen. Det är likväl
en ofantlig skilnad mellan dessa båda saker. Likasom en person
kan vara förträfflig såsom valman, men derför ej lämplig till
representant, likaså kan en monark, som icke eger behöfliga egenskaper
för att sjelf fungera såsom regent, likväl vara fullkomligt skicklig
att göra ett godt val af premierminister. Om, såsom vi alltjemnt
här göra, man utgår från det antagandet att det är
representationens åsigter som böra bestämma valet af regering, så är klart, att
i hvarje s^rsldldt fall det icke gerna kan vara mera än högst få
personer att välja imellan; och det torde ej kunna bestridas, att
valet genom en monark i detta fall och under den gjorda
förutsättningen har ett gifvet företräde framför t ex. presidentvalet i
en republik. Huru man än må ordna detta senare, på det icke
valet må ske efter absolut samma grunder som representantvalen,
är likväl tydligt att dervid mången gång en alltför stor ensidighet
han göra sig gällande, och att derigenom den slags motvigt mot
den lagstiftande makten, som kan och skäligen bör ligga hos den
verkställande, derigenom går förlorad; och då de allra flesta valmän
icke kunna stödja sig på personlig kännedom om kandidaterna, utan
endast på deras politiska rykte, så kan det alltför lätt hända, att
misstag begås, och att menniskan mer än lofligt förbises för poli-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:58:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/4/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free