- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 4. (Årgång 3. Juli-december 1870). /
319

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från den stund, Järta öfvertog sin nämda befattning, tycktes
hans själs kraft växa, han blef ung på nytt, stora planer hvalfdes
i hans hufvud, och en ny dag for den fosterländska
häfdeforsk-ningen uppgick för hans inre öga. Det var liksom skulle denna
dag varit hans. Säkert är, att här återfann han sig sjelf, men
for sent. Det blef ett testamente åt efterkommande, en vexel,
stäld på framtiden till inlösen.

Riksarkivet, denna rikt flödande källa for fäderneslandets
häfder, ville han göra till en plantskola for blifvande häfdeforskare.
Med sina unga biträden, af hvilka han hoppades mycket i nämda
riktning, genomforskade han med outtröttlig ifver statshandlingama,
ordnade, organiserade och tecknade sig till minnes, hvad märkligt
han der fann. Så tillkom helt visst den, andra nu tillerkända,
»upptäckten» af Carl XILs, hittills i allmänhet okända,
vidtom-fattande och djupt in i framtiden skådande personlighet
Frukterna af denna upptäckt nedlade Järta, mera antydande än i hela
sin omfattning genomförande, i sitt som alltid i språkformen
mästerliga Tal vid nedläggandet af presidium i kongl.
vetenskapsakademien. Det har aldrig blifvit tryckt, sålede9 varit otillgängligt
för mängden, men de, som åhörde det eller sedermera erhöUo
tillåtelse att läsa det i handskrift, häpnade och gladde sig åt att se
krigets förste man i vårt land äfven hafva varit en storhet af
första ordningen i fredens idrotter, ehuru den tidigt afbrutna
hjelte-banan hindrade honom att gifva verklighet åt de tankar och
planer, som arbetade i djupet af hans stora själ.

Att just Carl XII skulle, som det tycktes, blifva första
föremålet för Järtas särskilda forskning, torde kunna förklaras af
gemensamheten i bådas, handling och lif helt och hållet
bestämmande, kärlek till fäderneslandet, äfvenså af det sedligt upphöjda
och rena i Carl XILs karakter, en egenskap, som måste djupt
anslå och fängsla en man sådan som Järta. Måhända hade denne
ock under tidigare studier fått någon anledning att anse föregående
historieskrifvares uppfattning och framställning af Carl XII alltför
ensidig och inskränkt.

Man vet nämligen att berätta, huru väl bevandrad Järta var
i våra häfder, redan från begynnelsen af hans offentliga bana. Yid
slutet af densamma öfvergick honom säkerligen ingen i denna insigt,
ja, helt visst stod han i en eller annan riktning, på en eller annan
punkt främst. Man hörde honom ock från hans sista sjukläger
förutsäga, att vår historia i månget hänseende komme att omkapas,
i den mån ännu ej allmänt kända och tillgängliga källor blefve
af forskare upptäckta och begagnade. Förrådde ock denna förut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:58:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/4/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free