Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
begåfning. Hans fel, liksom till en del hans förtjenster, lågo alltså
otvifvelaktigt i viljans oböjlighet och en stark sjelfkänsla. Men
hvad bestämde dem? Hans öde låg i hans karakter. Denna
af-slöjas dock ej blott genom yttre historiska fakta, utan äfven och
ej minst genom en menniskokännedom, en psykologisk skarpblick
och en snillets djupa instinkt, som tränger in i menniskoanden,
för att uppdaga hvad der finnes för mängden doldt, och deraf,
jemte af det allmänt kända, vet att framställa en helgjuten,
sannolik bild. Men denna förmåga är sällsynt, äfven hos för öfrigt
högt aktade historieskrifvare.
Hvad man än må anmärka mot v. Beskows uppfattning och
teckning af vissa fosterländskt historiska personligheter, äro vi
dock benägna att tro honom vara på rätta vägen vid
uppfattningen af Carl XH:s karakter*) i dess helhet Det synes åtminstone
vara inre sammanhang deri.
Historien har länge bedömt Carl XH efter hvad samtiden såg
eller trodde sig se för sina ögon och efter mer eller mindre
vidunderliga sägner. Sjelf var han något helt annat någonting mera,
någonting större, i flera fall långt framom sin tid. Den till mod
och karakter oböjlige krigaren och menniskan, prydd med dygder,
som ökat den beundran, man egnat den ovanlige mannen, träder
nu fram i dagen med egenskaper, hvarom man förut, åtminstone
mera allmänt, saknat kännedom, ja, ej ens haft någon aning.
Under hela hans krigarelif, åtminstone med visshet under senare
delen deraf, arbetade nämligen i djupet af hans själ mångfaldiga
och stora planer for fredliga omskapningar och värf i hans land.
Derpå synes hans håg med förkärlek hafva lekt. Ingen svensk
konung tyckes deri fullt kunna med honom förliknas. Vitterhet
vetenskap, embetsverk, mekaniska storverk, bygnadskonst, m. m.,
for allt räckte han till, snabbt och klart fattandet stundom
nyskapande. Några af tidehvarfvets största snillen, vetenskapsmannen,
sedermera den ryktbare andeskådaren Svedenborg, mekanikern
Polhem, m. fl. föllo i förundran öfver hans skarpa, genomträn-
’) Vi hafva ej förbisett A. J. v. Höpkeos Omdöme om honung Carl XII, meddeladt
j Framtiden för &r 1869, haft. 4, sidd. 671—2; men vi kunna ej tillägga det någon
afgörande vigt. v. Höpken, född 1712, kunde ej pä grund af personlig kännedom
bedöma den fallne hjelten och enväldige konungen. De omständigheter, under hvilka
han uppväxt och fostrats, den tid, hvari han lefde och verkade, den politiska luflkfots,
hvari han rörde sig, knnde ej medgifva en gynsam dom öfver »kung Carl». Den
aristokratiske republikanen kunde nnder en tid, sådan som »frihetstiden» (1), ej göra
rättvisa åt en konnng, minst ät en Carl XII. Annorlunda .bedömdes denne af de mest
begåfvade män, som omgåfvo honom och lärde känna hans personlighet under de sista
åren af hans lefnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
