Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nås, utan på bekostnad af och således i kamp med den österrikiska
makten. Uppgiften blef, med andra ord, att försvaga habsburgarne,
beröfva dem deras myndighet inom tyska riket och
kejsarvärdig-heten, samt om möjligt öfverflytta denna på Preussen: detta är
sedan midten af förra århundradet den preussiska politikens
grundritning. Det första schlesiska kriget beröfvade Österrike eh af dess
bästa provinser och gaf Preussen en vida ansenligare ställning, än
det dittills någonsin intagit. Det andra schlesiska kriget förde
Fredrik, dels för att befästa denna eröfring, dels för att
vidmakthålla den vigtiga förändring, han genomdrifvit, då ett femton
månaders interregnum i tyska riket slöts dermed, att i början af 1742
kurfursten af Baiern, med förbigående af habsburgska huset, valdes
till tysk konung. Såsom prejudikat var denna händelse
betydelsefull; kejsarkronan hade visserligen ej tillfallit Preussen, men —
hvilket var lika godt — en furste som inom riket betydde vida
mindre, än en habsburgare, den der skulle haft den österrikiska
stormakten att stödja sig vid. Denna seger omintetgjordes
imeller-tid snart genom den nye kejsarens plötsliga död och valet af Maria
Theresias man, hvilket Fredrik väl sökte, men ej förmådde att
förhindra. Ännu i sextio år, till tyska rikets upplösning 1806,
skulle habsburgarne förblifva i besittning af den tyska kronan, och i
ytterligare femtio år (1815—1866) af den ledande makten i Tyskland.
Derimot lyckades ostridigt planens förra del, nämligen att åt Preussen
bereda en europeisk stormakts-ställning, och planerna mot Österrike
voro ej med detta första misslyckande uppgifna. Tvärtom: de
gömdes blott och döko snart fram igen; de utgöra irån denna tid en
hufvudpunkt i borussianismens traditioner. När man i vårt
århundrade gjort sig lustig, derest man ej känt vämjelse, vid den
psevdo-religiösa salvelse, i hvars rökelsemoln den hohenzollernska
statskonsten plägar insvepa sig, så är ej heller detta något nytt:
innan borussianismen blef en mognad plan hos Fredrik II, fans
den redan till såsom en mystisk tro, en politisk vidskepelse med
»ödets» hemlighetsfulla makt öfver sinnena.
Vi syfta på den i förre hälften af adertonde århundradet så
mycket omtalade profetia, som är känd under namnet Vaticinium
Lehninense; — man antog tillförene, att hon härrörde från en
munk, Hermann, i Cistercienserklostret i den brandenburgska staden
Lehnin, hvilket vederlagts af nyare forskningar, utan att dessa
likväl ledt till en afgörande utredning af författareskapet till den
ryktbara skriften. Sannolikt skrifven i Berlin omkring 1695,
omtalas hon första gången offentligt 1708, cirkulerade i handskrift i
förnämare kretsar, trycktes delvis 1721, hvarefter en mängd full-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
