Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredrik egde ej kännedom om dessa förslag, då han 1784 började
sina diplomatiska förarbeten i samma riktning, hvilka imellertid
först vid nyheten om den österrikisk-baierska bytesplanen i Januari
1785 fingo den fart och kraft, att fördraget kunde afslutas den
23 Juli samma år. Det biträddes sedermera af fjorton tyska
furstar. Förbundsfördragets tio artiklar synas blott åsyfta
riksför-fattningens obrottsliga upprätthållande; äfven de hemliga och
»hemligaste» artiklar, som förpligtiga de förbundne att med vapenmakt,
om så behöfves, förhindra det österrikisk-baierska bytet eller andra
dylika planer, stå i god öfverensstämmelse med det ostensibla
ändamålet; men i ytterligare trenne separat- och hemliga artiklar
förbinda sig kontrahenterne till ett gemensamt uppträdande vid nästa
kejsarval, och detta »wegen der Frage an? sowohl als wegen der
Frage quomodo ?» Här antydes sålunda, att man kunde finna
tjenligt att afskaffa kejsarvärdigheten eller att inrätta ett ärftligt
kejsardöme, på samma gång som habsburgarnes utestängande är en
allra »hemligaste», men ej derför mindre tydligt underförstådd
bestämmelse. Strax efter förbundets afslutande skyndade Fredrik att
söka åstadkomma militärkonventioner, genom hvilka de öfrige
för-bundsmedlemmarne8 trupper skulle under vissa vilkor öfverlemnas
åt honom och införlifvas med preussiska armén; men denna plan
strandade. Landtgrefven af Hessen-Kassel svarade att han ej ville
öfverlemna sin här åt ett »främmande godtycke», som kunde
begagna den för andra, än förbundsändamål, och hertigen af
Braun-schweig ville »undvika allt, som kunde gifva förbundet om ock blott
skenet af att vara endast ett verktyg för Preussen». Johannes von
Muller firade detta förbund såsom »den största välgerning, hvarför
det tyska folket har sina furstar att tacka», men några år senare
måste han erkänna att hans’ förhoppningar svikits. Fredrik H:s
efterträdare var ej en man af hans anda och kraft; händelserna
i Frankrike förändrade dessutom sedermera hela den europeiska
ställningen och närmade Preussen och Österrike, i gemensamt
intresse mot revolutionen, till hvarandra; fursteförbundet, först brutet
af Preussen, upplöstes af sig sjelft.
Samtidigt med första franska kejsardömet framträdde ånyo det
storpreussiska eller nordtyska projektet. Napoleon hade i början
af 1804 antagit kejsartiteln, följande exemplet hade tyske kejsaren
Franz II förklarat sina österrikiska arfländer för ett ärftligt
kejsardöme, och Napoleon uppmuntrade nu preussiske konungen till
ett dylikt steg, hvilket denne imellertid afböjde. Efter
Rheinför-bundets upprättande och tyska rikets faktiska upplösning 1806
förnyade Napoleon sina lockelser, och de funno nu i Berlin ett villi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
