Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tionslinie, som betryggade de norr derom belägna tyska staternes
neutralitet, åtskilt ett Nord- och ett Sydtyskland och anvisat
Preussen en ledande roll inom det förra.
Det var ock vid denna tid borussianismens teori inom
litteraturen fick ett, nu ej längre i en visionär och orakelmässig form
höljdt, utan rättfram och otvetydigt uttryck i en skrift, som utkom
1806 och gjorde stor sensation. Den heter: Deutschland und
Preussen oder das Interesse Deutschlands am preussischen Staatc, von
einem Nichtpreussen. Här uppmanas de mindre staterne ifrigt att
ansluta sig till Preussen, såsom »Tysklands naturlige beskyddare».
Författaren manar med kraft och värma sine landsmän till enighet
»Varen enige, I tyskar, om I viljen vara en sjelfständig nation.
Endast enheten har styrka. Den gamla liknelsen om en knippa
pilar, som man väl kan bryta hvar för sig, men ej tillsamman,
passar alldeles förträffligt på Tyskland. — — — Enheten i
denna mångfald kan ej annorlunda vinnas, än genom en gemensam
tyngdpunkt». Hvar finna den stat, som kan utgöra »tyngdpunkt»
eller »basis»? Författaren söker visa, att hvarken Österrike eller
Baiern duger för denna uppgift, medan derimot Preussen är i alla
afseenden egnadt att blifva åtminstone »de nordtyska krafternas, ett
nordtyskt förbunds centralpunkt».
Visserligen drabbades Preussen just nu af olycksöden, som
nästan satte dess tillvaro på spel och som väl kunde tyckas en
gång för alla göra en ömkelig ända på alla de stora planerna;
men följderna blefvo dock ej sådana. Under denna förödmjukelsens
tid, efter slaget vid Jena och freden i Tilsit, förberedde sig
Preussen på ett beundransvärdt sätt att träda i spetsen för frihetskampen
mot Napoleon. Under ledning af generalerne Scharnhorst och
Gnei-senau samt statsministern Stein skapade den till mindre än 5
millioner menniskor inskränkta staten, som enligt fredsvilkoren ej fick
hålla större stående armé än 40,000 man, en folkhär om 150,000.
Det var det berömda preussiska landtvärnet, en organisation som,
pröfvad i frihetskriget och populär bland folket, sedermera
väsentligen oförändrad bestod till 1860, en organisation om hvilken
sakkunnige yttrat, att den bättre än någon annan löst uppgiften att
utan allt för tryckande utgifter hålla en stor slagfärdig krigsmakt
Medan Preussen sålunda satte sig i stånd att taga en förtjenstfull
och berömlig del i Tysklands befrielse från främlingsherraväldet,
egde på samma gång inom den tyska vetenskapen, litteraturen och
folklifvet en nationel lyftning rum, som nödvändigt måste
förläna en dittills okänd och alltjemt växande styrka åt enhetskänslan
och enhetssträfvandet bland de i så många stater och mellan så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
