Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och att denna bestämmelse alls icke hörde till författningen. Men
for den betydelsefulla hänvisningen till »Europas tillstånd» folio
dessa betänkligheter. Det var ej långt ifrån, Att man enligt
Bis-mareks önskan hade definitivt frånsagt sig all makt öfver
försvars-budgeten; den blef dock till slut faststäld att gälla blott till och
med år 1871.
Utrymmet tillåter oss ej att längre fortsätta denna granskning.
Af det anförda torde imellertid framgå, att hr von Bismarcks
verk, sedt från synpunkten af Tysklands enhet och frihet, består
deri, att för det första de öfrige förbundsmedlemmarne fullkomligt
underordnats Preussen och deras krafter stälts till den
hohen-zollernska politikens oinskränkta förfogande, samt att man för det
andra genom förbundsförfattningen på en omväg besegrat de
kon-stitutionela folkrättigheter i Preussen, hvaraf man känt sig
besvärad, hvilka man också dels eluderat dels öppet öfverträdt, men
hvilka imellertid hittills de jute stodo qvar. I förbigående må
erinras att denna förbundsförfattning, som så väl lånat sig att i
vissa, vigtiga fall omintetgöra de särskilda staternes
författningsenliga bestämmelser, derimot ingalunda erkänts vara äfven i det
hänseendet partikularförfattningarna öfverordnad, att hon skulle
kunna i andra fall skydda eller utvidga de i dessa författningar
stadgade rättigheter. Långt derifrån: nordtyska förbundsriksdagen
kan visserligen göra ingrepp i landtdagames befogenheter, men
taga dem under sitt hägn kan han ej. Detta visade sig, när
Lasker i riksdagen den 18 April 1868 hade genomdrifvit ett
beslut, som garanterade samtlige landtdagar den yttrandefrihet,
hvilken förbundsförfattningen tillerkänner riksdagens medlemmarl).
Det är bekant, hur det stått till med yttrandefriheten i preussiska
deputeradekammaren: med afsked, godtycklig förflyttning från
em-bete till annat, åtal inför servila domstolar, böter och fängelse
har regeringen bestraffat misshagliga folkombud. Under
öfver-läggningen om Laskers motion förklarade Bismarck sig ej ha något
emot den, ehuru yttrandefriheten vore ett ondt, men tillade att
man ej på lagstiftningsväg kunde påtvinga förbundsmedlemmarne
en sådan bestämmelse: nu dugde således ej riksdagen till en högre
instans öfver landtdagarne. Förslaget blef imellertid, som sagdt
ar, af riksdagen antaget och kom hösten s. å. före på preussiska
landtdagen. I deputerade kammaren föreslog Guerard, att i preus-
’) Art. 30: Keio Mitglied des Reicbstags darf zu irgend einer Zeit vegeo seiner
Abstimmung oder vegen der in Aasubung seines Berafes gethanen Aeasserangen
ge-richtlich oder disciplinarisch rerfolgt oder sonst aasserhalb der Versammlnng zar
Ver-antvortuog gezogen verden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
