Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Månadaöfrenigt
I dessa ödesdigra dagar, då hvaije flyende timme kan väntas
bringa underrättelse om tilldragelser af verldshistorisk vigt, skulle
en någorlunda fullständig öfversigt af händelserna under den
förflutna månaden kräfva ett långt större utrymme, än det hvaröfver
vi här förfoga. Katastroferna på den politiska skådeplatsen ha
dessutom redan för länge sedan kommit till våra läsares kännedom
och hvar och en har haft tillfälle anställa sina betraktelser öfver
det skedda. Derom torde alla vara ense, att September månad af
år 1870 betecknar ett af de märkligaste och för framtiden
betydelsefullaste skiften i den nyaste tidens historia. Republikens
Återupprättande i Frankrike och det verldsliga p&fvedömets fall i
Rom — dessa äro de tvenne nyligen timade verldshändelser, som
otvifveläktigt skola leda till en vändning i den moderna statens
och kyrkans utveckling.
Frankrike har, 6åsom historien lär och Napoleon III på flera
ställen i sina skrifter framhåller, alttjemt gått i spetsen för de
europeiska samhällena, när det gält utbildandet af nya statsformer.
Ännu stod det gatnla tyska konungadömet i obruten styrka, då
feodal-staten redan blomstrade på fransk botten. Under en senare period
var Frankrike det land, der kronan tidigast förklarades vara ärftlig.
Öfvergången till absolut monarki försiggick äfvenledes först i
Frankrike och utöfvade härifrån sin mäktiga återverkan på det
europeiska fastlandets alla öfriga stater. På den absoluta monarkiens
störtande följer en serie revolutioner; nya politiska idéer bryta
fram, hvilka, i trots af den ringa varaktigheten hos de hastigt på
hvarandra improviserade statsförfattningarna, dock ej allenast slå
rot och tillväxa i sjelfva Frankrike, utan äfven ännu en gång
bestämmande inverka på den politiska ställningen i hela vår
verlds-del. Med sådana förutsättningar i det förflutna innebure det
endast ett följdriktigt fortgående på samma bana, om det ur
cæsarismens bojor frigjorda Frankrike gåfve Europa föredömet af en i
alla afseenden tidsenlig statsförfattning, d. v. s. en sådan, i hvilken
den på nationalitets- och sjelfförsvarsgrundsatsen fotade yttre
politiken motsvaras af fullständig frihet och sjelfstyrelse i det inre.
Bland de förbrytelser, för hvilka den furstlige fången på
Wilhelmshöhe bär ansvaret inför samtidens och efterveridens
domstol, är ingen oförlåtligare än den, att han genom ett till sin
spets drifvet despotiskt centralisationssystem slagit Frankrikes
samhälleliga sjelfverksamhet med en förlamning, hvilken, om ock ej
obotlig, dock endast långsamt skall vika ur den väldiga
Btats-kroppen. Från början af den fallne monarkens regering ända till
slutet af år 1868 rör sig Frankrikes historia nästan uteslutande
inom en sfer, som af kejsaredömets ledande män liksom med
omedveten ironi benämts den »stora» politikens område. Under det att
sjelfherskaren med stark hand ingriper i nationernas öden och
banar väg för storartade omgestaltningar i det europeiska stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
