Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Preussisk statskonst och tysk filosofi.
Den fångne Napoleon satt en afton i kretsen af sina fortrogna
på S:t Helena. Samtalet rörde sig, som oftast, kring de stora
tilldragelser, uti hvilka den nu besegrade krigshÖfdingen fordom varit
medelpunkten. Hvilken bland dessa furstar ocb härförare, som
sammangaddat sig till hans störtande, egde i första rummet
till-skrifva sig förtjensten af den vunna framgången? Var det Rysslands
kejsare eller Sveriges kronprins, tyskarnes Bliicher eller
engelsmännens Wellington? — Napoleon, som stillatigande åhört sin
om-gifnings meningsutbyten, afbröt dem med följande yttrande: »I
misstagen eder alla: egentlige upphofsmannen till mitt fall stred
ej imot mig på slagfältet, men han talade imot mig i Berlin; det
var en af de tyska ideologerna.»
Vi hafva oss ej bekant, ur hvilken källa den vördnadsvärde
författare, som är vår sagesman, hemtat här anförda lilla bidrag
till den rikt utsirade Napoleons-legenden. Anekdoten berättas af
filosofen J. G. Fichtes son, professor J. H. Fichte, i ett med
anledning af 1862 års minnesfest öfver hans store fader utgifvet
arbete: Johann Gottlieb Fichte. LichtstraMen aus seinen Werken
und Friefen nebst cinem Lébensabriss. Von Eduard Fichte. Mit
Beiträgen von Immanuel Hermann Fichte. Möjligt är att det i
fråga varande yttrandet, likasom en god del andra s. k. »mots
historiques», är af tvifvelaktigt historiskt ursprung. I så fall tyckes
här dock gälla att, »om än ej sannt, är det dock lyckligt påfunnet.»
Den samtida tyska? filosofiens åldrige Nestor omförmäler i den
nämda skriften en sin faders utsago, att hans minne och lära
skulle fortlefva till den aflägsnaste efterverld, då Napoleons namn
länge sedan råkat i förgätenhet; just detta gåfve honom rättighet
och pligt att uppträda mot den sistnämde, för att bekämpa honom
på lif och död. Detta Fichtes uppträdande mot tyranniet och de
lärdomar han dervid gaf sin nation, ingräfde sig djupt i hans
landsmäns minne och föranledde beundrande lärjungar att på
filosofens grafsten rista de nytestamentliga orden: »Lärame skola lysa
såsom solen i deras Faders rike, och de som många till salighet
iv. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
