Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
görande svaghet och brist på följdriktighet skulle ingå i hans
karakter, såsom fallet var hos Ludvig XIV, enligt min åsigt det
värsta missfoster, den franska nationalkarakteren frambragt. Men
han tillhör ett folk, som redan hos de gamle varit beryktadt för
sin vildhet, och som, vid tiden för hans födelse, ännu mera för*
vildats genom ett hårdt slafveri; ett folk, som kämpadt en
för-tviflans kamp för att bryta sina bojor, men dock till slut blifvit
bedraget på sin frihet De begrepp och känslor, som alstrades ur
den dåvarande ställningen i hans fädernesland, torde hafva varit
de tidigaste bildningsmedlen för hans gryende förstånd. I franska
nationens sköte erhöll han sin bildning; hon bibragtes honom
midt under tilldragelserna af en revolution, hvars inre drifijädrar
han hade rikliga tillfällen att se på nära håll, och snart måste
han med fullständig klarhet hafva lärt sig uppfatta detta folk
såsom en högst rörlig massa, i stånd att mottaga hvilken form som
helst, men ingalunda att sjelf gifva sig en bestämd och varaktig
sådan. Kunde det väl inträffa annat, än att han måste vänja sig
anse hela det öfriga menniskoslägtet härutinnan likna den nation,
hvilken han hade att tacka för sin förståndsbildning och som i
hans ögon var den förnämsta bland alla? Om någon menniskans
högre sedliga bestämmelse hade han alldeles ingen aning.
Hvari-från skulle han väl fått henne, då hon ej, såsom hos fransmannen,
blef honom till del genom en lycklig vana från ungdomen och icke
heller sedermera skänktes honom under form af tydlig insigt genom
filosofien och kristendomen?
Till denna fullständiga klarhet beträffande den nations
egentliga beskaffenhet, öfver hvilken han gjort sig till herskare, slöt
sig en uti hans härkomst från ett kraftigt folk grundad och genom
hans ungdoms ständiga kamp och strid stålsatt, stark och okuflig
vilja. Utrustad med dessa tvenne förutsättningar för mensklig
storhet: den lugna klarheten och den fasta viljan, skulle han
kunnat blifva mensklighetens välgörare och befriare, om han blott
haft den ringaste aning om vårt slägtes sedliga bestämmelse. Men
någon dylik föll honom aldrig in, och sålunda blef han då ett
exempel för alla tider derpå, hvarthän dessa båda ofvannämda
beståndsdelar af storheten leda, då de icke äro förenade med någon
som helst högre åskådning af det andliga.
På grund häraf utbildade sig nu hos honom följande allmänna
betraktelsesätt: hela menskligheten utgör en hlind massa, antingen
helt och hållet stillastående, eller stadd i en regellös och förvirrad
rörelse. Hvad som bör vara, är hvarken denna orörlighet, icke
heller rörelsen utan ordning och plan, utan en mot ett bestämdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
