Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
träffar, lemnar hon fritt spelrum åt det vekliga regeringssätt, som
uppkallar sig med de utländska orden »humanitet, liberalitet och
popularitet», men som på tyska riktigare benämnes slapphet och
ett uppförande utan värdighet.» Och likasom for att än ytterligare
inskärpa, hvartåt han vänder udden af sitt tal, tillfogar han
omedelbart härpå: »Jag talar uteslutande för tyskar och uteslutande
om tyskar, under, det att jag ingalunda godkänner, utan tvärtom
tadlar och förkastar alla de söndrande skiljaktigheter, århundradens
olycksaliga tilldragelser verkat inom nationen. Jag skall
ådagalägga, att det är endast och allenast genom bevarandet af
tyskhetens gemensamma grundbestämning, vi kunna skydda vår nation
från en eljest förmedelst sammanflytandet med utlandet oundviklig
undergång och åt henne förvärfva ett stadigt på egen grund
hvi-lande, från allt beroende frigjordt jag.»
Härmed är nu öfvergången gifven till de berömda föredragens
egentligt uppbyggande tanke. Protesten mot såväl det utländska
förtrycket som mot den egoistiskt skefva patriotismen inom egna
landamären var bestämd att rödja vägen för ett positivt
åskådningssätt: det om nafømafttefcgrundsatsens vigt och berättigande.
Visserligen kunde Fichte ej — i det fallet barn af sin tid —
framtränga till den djupare och renare uppfattning af nationalitetsidéns
betydelse, som möter oss först inom den allra senaste tidens
filosofiska tänkande l). Men ingen kan dock frånkänna honom
för-tjensten af att ha uttalat dittills ohörda eller halfförgätna
sanningar samt gifvit en fruktbärande väckelse i politisk och
kulturhistorisk riktning* 2). Då vi i tyska litteraturhistoriska arbeten läsa
besknfningen öfver den allsidiga nybildningsprocess, som vid
århundradets början försiggick inom de flesta bildningsområden —
denna »Bekehrung, Einkehr in’s deutsche Leben, Metamorphosen
der Gesellschaft», o. s. v.3) — lära vi oss rätt uppskatta innehålls-
’) Jmfr. angående Fichtes uppfattning af nationalitetsprincipen de anmärkningar
som förekomma i J. C. Bluntschlis Geschichte des allgemeinen Statsrechts und der I\>~
litik. (Munchen 1867) s. 379.
2) Kano Fischer yttrar härom: »Hade ock dessa tal ej uträttat något anuat än
det, att de efter drabbningarna vid Jena och Friedland åter upprättade det då
fullständigt modlösa folkets sjelfförtroende, så hade dock Fichte redan derigenom fortjent
en liknande tacksägelse, som de romerska konsulerna, hvilka efter slagtningen vid
Cannse icke misströstade om fäderneslandet. Huru var det möjligt, att uti Prenssen,
tio år efter filosofens död, dessa tal till tyska nationen kunde liksom lysas i bann, i
det att man i Berlin utfärdade förbud mot deras omtryckning?» å. st. s. 322.
3) Jmfr. t. ex. Geschichte der deutschen Literatur seit Lessing’s Tod. Von Julian
Schmidt. Zweiter Band. s. 528 f. (Leipzig 1866).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
