- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 4. (Årgång 3. Juli-december 1870). /
416

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

naturligt, att man skulle fortfarande begagna den billiga flintan
isynnerhet till sådana lätt förlorade vapen som kastspjut och pilar,
emedan flintan för dessa ändamål var nästan lika användbar som
den mycket dyrbarare bronsen. Äfven stridsyxorna voro oftast af
sten, ehuru man funnit flera massiva bronsyxor, af hvilka några
äro utmärkt väl och smakfullt arbetade. Under bronsålderns äldre
del voro sköldarne af trä eller läder, men i midten prydda med
en stor präktig bronsbuckla,!) omgifven af flera, i krets stälda
små bronsbucklor af ungefär samma form 2). Från slutet af
bronsåldern har man några stora, dyrbara sköldar, helt och hållet af
brons och prydda med figurer i drifvet arbete. En sådan hittades
för några år sedan i en halländsk torfmosse; den förvaras nu i
statens historiska museum. Några andra skyddsvapen än skölden
känner man icke från denna tid, med undantag allenast af ett for
flera år sedan i Danmark funnet fragment af en med guld belagd,
ytterst dyrbar bronshjelm3). Derimot har man i skånska och
danska torfmossar upptagit flera stora, präktiga, krumböjda
stridslurar af brons4).

De vanligaste verktygen voro ett slags yxor eller mejslar, som
numera vanligen benämnas celter efter folket af samma namn,
emedan någre antagit, att detta folk utgjort hufvudmassan af
befolkningen i flera europeiska länder under bronsåldern. Man
känner mer än 500 sådane brons-celter från Sverige. Andra verktyg
voro knifvar, sågar och sylar; alla af brons och hittade i ett
betydligt antal.

Man klagar öfver vår tids lyx i kläder och smycken; men vi
kunna trösta oss med, att redan bronsålderns nordbor, kanske lika
mycket som vi, älskat att uppträda på ett lysande sätt. Det visas
af den mängd, ofta praktfulla smycken, som ännu äro i behåll från
denna tid. Isynnerhet har man funnit en stor massa ringar, både
för hufvud, hals, armar och fingrar. De flesta äro af brons, många
af guld, men äfven de nu ergiga bronsprydnaderna hafva ju en
gång varit glänsande nästan som guld. Andra smycken från
denna tid äro diadem, spännen af flera olika former, bälten,
stora, prydliga hårnålar och knappar af brons, stundom belagd
med rent guld, kammar af brons och horn, samt perlor af
bernsten m. m. Glasperlor voro derimot ännu okända. Dessutom
har man funnit en mängd små tänger, d. s. k. pincetterna, några

«) Nils. fig. 43; W. 205.

3) Nils. 65; W. 209.

s) W. 202.

4) Nils. 50; W. 199—201.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:58:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/4/0420.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free