Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
santa mossfynd från bronsålderns senare del Han tror, att deras
forklaring bör sökas i något religiöst bruk, och att de — i likhet
med de stora danska mossfynden från jernålderns första
århundraden — härstamma från offringar åt gudarae.
Om seder och bruk under dessa för längesedan hänsvunna
tider veta vi för öfrigt nästan intet. Möjligen kan ett
noggrannare studium af hällristningarna gifva några upplysningar i detta
afseende; med tillhjelp af graffynden kunna vi imellertid redan
nu sluta till åtskilligt om de för ett folks bildning och för dess
föreställning om ett kommande lif så betecknande bruken vid de
dödas begrafning. Om vi t. ex. skulle finna, att man plägat vid
det obrända likets sida nedlägga den aflidnes vapen och smycken,
om det till och med är troligt, att man i grafven nedsatt kärl
med födoämnen till reskost på den långa färden, så torde man
kunna, utan att få beskyllas för vågade hypoteser, påstå, att den
uppfattning af ett lif på andra sidan grafven, som åtminstone
ursprungligen låg till grund härför, var ganska krass. Men
gr&f-varaa från den äldre bronsåldern äro just sådana som vi nu
be-skrifvit. Derimot se vi, att man under senare delen af perioden
vanligen brände den döda, hopsamlade askan och benen i en urna,
i eller vid hvilken man sedan lade några, vanligen obetydliga och
ofta ofullständiga bronssaker. Jag vill icke genom en vågad
gissning söka afgöra, huruvida detta bruk berodde på en mindre sinlig
uppfattning af lifvet efter detta, eller om den ringa omsorg som då
nedlades på grafven hade sin grund i ett aftagande religiöst
medvetande eller något annat. En iakttagelse, som man gjort vid flera
graffynd från denna tid, kan jag dock icke underlåta att meddela.
I stället för det eljest vanliga bruket, att vid den döde krigarens
sida nedlägga hans svärd eller andra vapen, finner man nämligen
ofta i grafvar från bronsålderns senare del, jemte de brända benen,
mycket små, blott ett par tum långa bronssvärd, hvilka nästan se
ut som leksaker. Den rätta förklaringen är troligen, att den
aflidnes närmaste ansett det vara en onödig uppoffring att gifva åt
den döda ett verkligt svärd och derför lagt ned i grafven endast
en sådan miniatyrafbildning, hvarigenom de likväl icke helt och
hållet bröto med det fäderneärfda bruket.
Ett af de mest intressanta graffynd från bronsåldern gjordes
för ungefär tjugu år sedan vid Hvidegård, ej långt från Kjöbenhavn.
Der låg i en stenkista af full manslängd, på en djurshud, en liten
hög brända menniskoben, insvepta i en kappa af ylletyg, och der
bredvid ett bronssvärd i sin skida och ett litet bronsspänne samt
ett läderbestick, som innehöll alla de följande olikartade föremålen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
