Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
missförstå uppenbart sin kallelse, som är att kristligt upplysa och
förbättra alla genom de medel, som på hvar och en äro de
verksammaste, samt att utbilda religionsbegreppet och känslorna, ej
blott att uppelda dem; med ett ord, att begagna det religiösa
lif-vets alla behof och yttringar, for att deraf göra ett helt, som är
gudsmedvetandets allsidiga utbildning och tillfredsställande.
Svårligen kan man ock inse, huru en man med grundligt filosofiska,
exegetiska och historiskt-dogmatiska studier skulle kunna till den
grad förglömma sig, att han gjorde sig till egentlig partichef för
dessa ensidigheter, såvida han icke kommit derhän genom antingen
en pietistisk uppfostran, en viss naturlig tungsinthet eller, hvad
som är ännu sämre, vissa rent af egoistiska syften och
sträfvan-den1). Att föröfrigt pietismen, såsom grundande sig mera på en
from hängifvenhet, tro och känsla, än på förnuftsundersökning och
vetande, är oförenlig med sann vetenskap, lärer hvar och en inse.
Så mycket derföre äfven bildandet till fromhet har värde i oqh
för sig sjelf och för den praktiske religionslärarens kall, så vore
likväl beklagligt, om vid våra universitet, der, om någorstädes,
teo-ligen bör studeras vetenskapligt, den pietistiska riktningen toge
överhanden och, såsom det påstås verkligen vara förhållandet,
nu befordrades af flere lärare, emedan sålunda hos teologie studiosi
snart skulle utträngas hågen för allvarlig historisk och exegetisk
forskning, hvilka båda, i förening med en sund filosofi och kristligt
sinne, vi anse för religionsvetenskapens säkraste grundval och den
ofta nämda ensidighetens bästa botemedel.
J. A. S.
1) Någonting mera äckligt pietistiskt, näst de beryktade »nådebankasedlarne»
från Jönköping, än prestens i Åkerby af erkestiftet £. G. Ortmans i äkta hernhutisk
anda författade anktionsknngörelse från predikstolen (jmfr. Majhäftet af tidn.
Sändebudet), lärer man svårligen knnna finna. Får detta gälla som prof på den anda och
predikoton, som oq hos i synnerhet yngre prester vill göra sig gällande, si kan
förvisso ingenting vara angelägnare, än att från de akademiska lärostolarne gifves åt
teologie studerande en sundare homiletisk jemte teologisk och förståndsbildning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
