Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som kunde rättfärdiga anspråk från nästan alla håll på uppoffringar
utaf de skattskyldige i allmänhet till den ena eller andra ortens
förmån. Ifrån denna utgångspunkt är det som det ena anspråket
efter det andra sprungit upp, att staten skall underhjelpa
enskilda orters jernvägsföretag icke blott med sin kredit, det vill säga
med förskott af lån mot vanlig ränta och amortering efter en viss
tid, utan medelst särskilda uppoffringar. Den sista företeelsen
af den missriktning hvartill man hunnit komma på denna väg, och
beviset på huru långt man kommit på densamma var, då en
ledamot af andra kammaren vid sistforflutna riksdag föreslog, såsom
en hjclp imot den oefterrättlighet hvari man råkat i afseende på
detta ämne, att staten, for att komma ifrån äfventyret att förlora
på beviljandet af lån mot lägre ränta än den vanliga till enskilda
jernvägsbolag, hellre skulle for en gång skänka halfva eller
åtminstone tredjedelen af anläggningssumman.
Och märk nu väl, benägne läsare! Det forhållande vi här
tecknat, är ingalunda hvad man kallar en »öfvervunnen ståndpunkt*.
Vi befinna oss ännu midt uti eller framför densamma, och
trettioåtta jernvägsbolag kapplöpa hos regeringen om hvem eller hvilka
skola få rycka åt sig de första eller de bredaste af de remmar,
som kunna återstå att skära ur statens hud.
Huru man än vill vända denna fråga, så visar den sig såsom
ett ödesdigert moln på vår riksdagshimmel (i gammal stil taladt);
och med bekymmer måste man fråga: finnes då intet botemedel
imot det ekonomiska och moraliska kräftsår, hvarmed alla dessa
lystnader hota budgeten och dem som skola lida deraf i sista
handen, hela landets skattskyldige invånare?
Jo, vi tro, att ett sådant finnes.
Men förklaringen af denna mening ligger i en annan fråga:
Finnes någon giltig orsak, hvarföre Sverige skall vara det enda
land, der jernvägar för enskilda icke kunna byggas utan uppoffring
af hela landets skattskyldige invånare, då man likväl har exempel
ifrån nästan alla andra länder, att sådana kommunikationer
anläggas på enskildes bekostnad, eller endast med så beskaffad
hjelp från det allmännas sida, som fullt återbetalas och icke
innebär någon uppoffring. Hvadan kommer det sig, att tusentals mil
af jernvägar komma till stånd i England, i Amerika, äfven i
Tyskland, utan all mellankomst af staten, men icke skulle kunna på
samma villkor tillvägabringas någonstädes i Sverige?
Se der den fråga, som synes förtjena att i främsta rummet
besvaras, men hvilket icke kommer att ske, så länge hvarje
anmärkning om nödvändigheten af en förändring i denna vigtiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
