Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att armén skulle bestå af stam, innefattande befäl och trupp,
samt beväring; och
att, då for ett fullständigt ordnande af rikets försvarsväsen,
en väsentligt utsträckt allmän värnepligt utan tvifvel vore af
be-hofvet påkallad, men möjligen icke kunde genomföras med
bibehållande af indelningsverket i dess nuvarande form, K. M:t täcktes
låta utreda och vid uppgörande af förslag till arméns
organisation taga i öfvervägande, om och på hvad sätt det nu på rote- och
rusthållare hvilande besvär skulle kunna lindras, eller ock aflösas
och jemväl på öfriga folkklasser fördelas.
Vidare innehöll skrifvelsen:
att alla boställen skulle till statsverket indragas, samt befälet
med deras afkastning kontant aflönas;
att befälet skulle ökas, dels inom den fasta stammen, dels
genom halfsolds-befål, och dels genom beväringsbefäl;
att militära öfningar skulle anordnas i skolorna i större
utsträckning än hittills, äfvensom fortsättas mellan utträdet ur
skolåldern och inträdet i beväringsåldern;
att beväringen under fred skulle införlifvas och samöfvas med
stammen;
att infanteriregementena då skulle utvidgas till 4 bataljoner;
att Gottlands nationalbeväring skulle erhålla en särskild
organisation; och slutligen,
att en ständig vapen- och befåstningskomité skulle tillsättas.
Uppmärksammas bör, att genom denna skrifvelse första gången
frågan om en lindring, motsvarande vämepligtens utsträckning
och såsom alternativ till indelningsverkets upphäfvande medelst
aflösning, blef föremål för statsmakternas behandling.
IV.
Genom 1867 års riksdagsbeslut hade försvarsfrågan inträdt i
ett nytt skede. Det var nu ej fråga ofn, att utan vidare
omständigheter utsträcka värnepligten, så mycket som behöfdes till
arméns vederbörliga förökande; utan riksdagen ifrågasatte att detta
möjligen icke kunde ske med bibehållande af indelningsverket, d.
v. s. rote- ooh rusthållares besvär, i dess nuvarande form. Åt K.
M:t öfverleranades derför att låta utreda och vid nytt förslags
uppgörande taga i öfvervägande, om lindring kunde beredas i
rote-och rusthållares besvär, dier och alternativt om besväret borde
aflösas och jemväl på öfriga samhällsklasser fördelas, äfvensom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
