Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varit ett personligt åliggande, en bevillning beräknad oftare efter
antalet manspersoner, än efter gårdtalet, till dess detsamma vid
indelningsverkets införande öfvergick till en fortgående utskrifning
efter gårdtalet (Sv. Nilssons reservation s. 106, 107 m. m.).
Då således den urgamla skyldigheten till ortförsvar, hvilken
pluraliteten i strid med rätta förhållandet städse ensamt benämde
för och sammanblandade med den allmänna värnepligten, ingalunda
befogade till någon ytterligare utskrifning, kunde densamma ej
heller berättiga till den utskrifning, som innehölls i
bevåringsinrått-ningen, — för så vidt den senare afsåg någon annan forpligtelse,
än ersättning af i krig lidna förluster — utan att detta stode i
strid med den vid indelningsverket rote- och rusthållare
tillförsäkrade utskrifningsfriheten. (S. Nilssons reservation s. 118 och
Keys s. 93—97).
I följd häraf borde den utsträckta värnepligt, som var behoflig
för landets försvar, åtföljas af en motsvarande lindring, hvilken
ur både historisk, juridisk och moralisk synpunkt vore fullt
berättigad samt sålunda ej behöfde mottagas såsom nådegåfva.
VI.
Imellertid hade statsrådet Abelin oafbrutet sysselsätt sig med
utarbetandet af sitt förslag till landförsvarets ombildning.
Detsamma kunde likväl icke framläggas för 1868 års riksdag, dels i
följd af de många och olikartade ämnen det omfattade, dels emedan
resultatet af lindringskomiténs arbeten, hvilka först afslutades
under sommaren samma år, måste afvaktas. Nyssnämde riksdag
anhöll dock hos K. Maj:t, att i afseende på båtsmanhållet en
likartad utredning måtte ske med den, hvilken pågick rörande
landförsvarets rotering och rustning. I följd häraf nedsattes för detta
ändamål hösten 1868 en särskild komité.
Vid 1869 års riksdag framlade statsrådet Abelin sitt nya
förslag. Det var hufvudsakligen fotadt på följande grunder.
Liniearmén borde kunna uppbringas till 100,000 man. Den
skulle sammansättas af stam och beväring. Stammen, eller indelta
och värfvade armén, ökades, hufvudsakligen genom uppsättning af
indragne, anslagne och vakante nummer samt öfverflyttning af en
del af båtsmanshållet till laudförsvaret, från 33,000 man till
omkring 40,000 (hvaraf 36,400 man trupp från 29,000). Vidare
skulle beväringsklassernas antal ökas från 5 till 10, hvaraf de 3
första utgjorde rekryter eller ersättningstrupper, de dernäst föl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
