Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i dess helhet af motståndaren blifvit bestridd, så torde det ej vara
skäl, att med någon ytterligare framställning deraf upptaga
utrymmet härstädes.
Under besvarandet af sin senare fråga söker hr R. (s. 373—
382) naturligtvis ådagalägga, att ej ringaste tecken till orättvisa
skulle genom värnepligtens utsträckande begås imot ro te- och
rusthållare, hvadan alla vid indelningsverkets införande ingångna
kontrakt och öfverenskommelser numera skulle vara af noll och
intet värde. Detta sker medelst det honom egna bevisnings sättet,
nämligen genom att draga diskussionen utom dess egentliga
område. Indelningsverket utgjorde en förbättring af föregående
förhållanden. Detta har ingen nekat. Sedermera har jorden erhållit
en fast beskattning, en bestämd natur, och åtskilliga lättnader i
skatteväg, hvarjemte egandet af viss jord upphört att vara ett
privilegium för vissa samhällsklasser o. 8. v. Allt detta är ganska
riktigt. Men hvad det har för inflytande på rote- och rusthållarnes
rätt i afseende på värnepligtens utsträckning, är svårt att inse.
Ty egaren af roterad och berustad jord bör dock, han må vara hvem
han vill, så länge han år egare deraf och uppfyller sina
skyldigheter i afseende på indelningsverket, vara befriad från ytterligare
utskrifning. Eller kan väl hr R. uppgifva, när och genom hvilket
beslut statsmakterna begagnat sig af sin i grundlagens § 80
tillförsäkrade rätt, att i de med landet upprättade kontrakt och
indelningsverk samfäldt göra någon ändring? Detta torde falla sig
svårt nog.
Vidare faster sig hr R. vid undertecknads yttrande s. 494: Under
det krono- och skattejorden samt dess innehafvare städse med stränghet
blifvit tillhållna att uppfylla sin roterings- och rustningsskyldighet
samt vid flera tillfällen till och med mot lag blifvit pålagda
ytterligare bördor, hafva frälsejorden, städerna, prestboställen o. m. d.
genom adelns, borgerskapets och presternas öfvermakt vid
riks-dagarne i det närmaste blifvit befriade från dem åliggande och
från den urgamla värnepligten härstammande bördor. »Detta
påstående», förklarar hr R. med den honom utmärkande käckheten,
»är till alla delar stridande mot sanningen, för så vidt som det
afser sättet för indelningsverkets införande och förhållandena
derefter». Nej, bäste hr professor, det är icke stridande mot sanningen,
ej ens under sistnämde förutsättning, som af Er är alldeles
godtyckligt gjord!
Hvad till en början angår tiden före indelningsverkets införande,
så borde det ej vara Er obekant, att adelns rusttjenstskyldighet
sammankrympte till en obetydlighet, som icke hade ringaste motsvarig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
