Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
densamma fimnos blott svaga och, såsom man sett, alldeles
otillräckliga element till ersättningstrupper och till landstorm eller
ortförsvar. Af den franska värnepligtiga befolkningen hade blott
en ringa del blifvit vapenöfvad; af 320,000 ynglingar, som årligen
uppnådde beväringsåldern, uttogos blott 40 å 50,000 till soldater.
När liniearmén blifvit krossad, hade Frankrike ej mera några
försvarare. Små fiendtliga uhlanpatruller kunde taga stora städer
och landsträckor i besittning. Och det har dröjt flera månader,
innan ortförsvaret blifvit något så när ordnadt. Huruvida någonsin
nybildningen af en duglig liniearmé skall lyckas, står i vida fältet.
Detta lärer oss, att, särdeles i ett litet land, alla Jcrigsdugliga
medborgare böra vapenöfvas samt tilldelas det största mått af
militärisk utbildning, som dem med afseende på landets tillgångar
kan beredas. Vidare att de på förhand böra omsorgsfullt vara
organiserade i linietrupper, ersättningstrupper (rekiyter) och
landstorm. Slutligen att organisationen är så heskaffaa, att den
med-gifver den möjligast skyndsamma mobilisering.
Den tredje lärdomen rörer materielen. Det är icke nog, att full
tillgång på vapenöfvadt manskap finnes. Detta manskap måste
äfven vara försedt med militärisk beklädnad och annan utrustning,
med goda och ändamålsenliga vapen af alla slag jemte ammunition,
med lägerbehofver, tross, sjukvård, hästar o. s. v. När kejsar
Napoleon började kriget hade knappast linien tillfullo blifvit försedd
med alla dessa materiela föremål; men för reserverna och
landstormen återstod föga. Särskildt har i afseende på beklädnaden
visat sig, att blott en sådan landstorm erkännes såsom del af
armén, som är vederbörligen uniformerad, hvarföre man äfven hos
oss måste vara betänkt på, att skaffa landstormen någon sorts
enkel, men likartad beklädnad, hvilken naturligtvis bör vara så
mycket som möjligt lämpad efter befolkningens vanliga drägt, så att
den äfven i hvardagslag kan begagnas och utslitas. I afseende
på landstormen bör ytterligare inågkommas, att dess beväpning,
den må nu vara sämre eller bättre, under freden måste på förhand
vara spridd öfver landets alla delar, emedan det vid Krigsutbrott
är för sent att utdela densamma. Af fruktan för att sätta vapen
i folkets händer hade den kejserliga regeringen försummat detta;
och Frankrike har sedermera dyrt fått pligta derför.
Den fjerde och icke minst vigtiga lärdomen rörer
fästnings-väsendet. I Frankrike skulle allt motstånd varit förgäfves efter
linieharens nederlag, om icke så väl dess öfveriefvor, som de
derefter påbörjade nybildningarna, bakom skyddande vallar fått
tillfälle att förlänga försvaret. Befåstningskonsten är det krigsmedel,
hvarigenom den svagare erhåller ett sådant tillskott af kraft, att
han sättes i stånd att med utsigt till framgång upptaga striden
med den starkare. Ju svagare en nation är, dess vigtigare måste
det för densamma vara, att, äfven med stora ansträngningar, skaffa
sig ett ändamålsenligt fästningsväsen.
Alla dessa lärdomar innehålla visserligen intet nytt, särdeles
ej för yrkesmannen. Men de kunna dock ej nog ofta upprepas,
vanligtvis är man böjd att glömma, än den ena och än den andra,
34
IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
