- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 4. (Årgång 3. Juli-december 1870). /
537

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Urawø-periods orgier, och den preussiske kungen, som nätt och
iemt fick med folkets nåde behålla sin af Gud forlänta krona,
be-höfde en atledare för den hotande rörelsen i hans eget land. Så
kom då den af Preussen ledda tyska invasionen i Danmark till
stånd. Efter det första slesvigska kriget 1848—1850, i hvilket
Danmark »segrade, men icke vann», hade det intill 1863 i sjelfva
verket blott en vapenhvila med en trolös fiende, som fått lust till
sin nästas hus och beslutit att taga det, när helst gynnande
tillfälle bjöds.

Det är ej vår afsigt att i alla enskildheter följa »den danska
frågans» förlopp ända från år 1848, men vi kunna ej underlåta
att påminna om beskaffenheten af de skäl, Preussen och Tyskland
åberopade för sin väpnade intervention: den samvetslösa oärlighet,
som röjde sig i förbundets och kabinettets i Berlin förfarande mot
grannen, har sedan oafbrutet styrt deras mått och steg i denna
sak. Det är bekant, både att Fredrik VII, strax efter sin
tron-bestigning, gaf sin afsigt tillkänna att, med bibehållande af de
bestående provinsialständerne, införa en helstatsförfattning med en
representation, bestående af lika många ledamöter från
konungariket och från hertigdömena, och att denna plan mottogs med
allmänt ogillande samt inom kort öfvergafs. Upprorspartiet i
hertigdömena skyndade att genom en deputation till KjÖbenhavn yrka,
att Slesvigs och Holsteins ständer skulle genast förenas till en
församling, för att rådslå om en schleswigholsteinsk författning,
och att konungen ville sörja för Slesvigs upptagande i tyska
förbundet, hvarom partiet också genom en deputation gjorde anhållan
i Frankfurt. Den till KjÖbenhavn afsända deputationen fick den 24
Mars det svaret, att konungen ämnade gifva Holstein, såsom en
sjelfständig tysk forbundsstat, en på utsträckt valrätt grundad fri
författning; att Holstein skulle ha särskild regering,
krigsförfatt-ning och finansväsende; att konungen ville främja bemödandet att
upprätta ett folkligt tyskt parlament; att han hvarken hade rätt
eller makt eller vilja att införlifva Slesvig i förbundet, utan skulle
genom en gemensam fri författning stärka dess oupplösliga
förbindelse med Danmark, men derjemte genom egen landtdag och
förvaltning betrygga dess provinsiela sjelfständighet. Innan detta
svar ankom till hertigdömena, bröt upproret lös.

Af det sagda synes, att Fredrik VII var besluten att gifva sitt
till förbundet hörande hertigdöme Holstein en sådan ställning, att
det, utan hinder af sin förbindelse med danska kronan, kunde
såsom ett tyskt land följa Tysklands politiska och nationela
utveckling. Denna hans afsigt besvarades af Tyskland med krig, under
förklarande att förbundet, enligt § 38 i Wien-slutakten af 1820,
är förpligtadt att försvara en forbundsstat, när den hotas med
angrepp: Fredrik VII hade således med »fiendtligt angrepp hotat»
sitt hertigdöme, det tyska förbundslandet Holstein, derigenom att
han sjelfmant lofvat det (liksom hela sin monarki) en fri
författning och sedermera erbjudit det en sådan union med danska riket,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:58:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/4/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free