Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställe. Man jemfÖre t. ex. Österrike förr och Österrike nu! Det
är möjligt, att dessa svårigheter slutligen skola leda till fullkomlig
upplösning af en sådan monarki, som den nämda, och till
upprättande af helt nya statsbildningar på det n. v. österrikiska
folkkonglomeratets geografiska område: redan ha habsburgarne förlorat
största delen af sina besittningar med italiensk nationalitet, på de
tyska kronländema utöfvar nordtyska förbundet en ej obetydlig
attraktionskraft, och vid nedre Donau har en rumänisk stat
uppstått, der man ingalunda är främmande för tanken på en förening
med hufvudmassan af de dako-romaniske bröderne i kejsarriket,
o. s. v. Såsom medel att förebygga denna upplösning af stater
med heterogen befolkning tillgreps, för tjugu år sedan, i Österrike
och Danmark, den konstitutionela »helstaten» eller »Gesamtstaat»,
som tyskarne säga. Det är bekant att den, under reaktionsperioden
efter de af Februarirevolutionen föranledda hvälfningar, blef
Danmark af förhållandenas makt påtvungen. Må man påminna sig
Fredrik VII:s förut nämda förklaring af 24 Mars 1848: han ville
gifva Holstein en fri författning med särskild regering, särskilda
finanser och särskildt försvarsväsende, liksom han ville medverka
till upprättande af ett tyskt parlament. Detta program är tydligt,
det ville bringa Danmarks rike och de tyska förbundsländerna
Holstein-Lauenburg i en sådan ställning, att de hvar för sig kunde
fullfölja sina nationela uppgifter, sluta sig till hvar sitt naturliga
centrum, i stället att balancera, hindra och slitas med hvarandra
i en för dem onaturlig, närmare förening. Men Tyskland ville ej
denna lösning, ehuru den för Holstein, som derigenom skulle fått
tillfälle att obehindradt följa den tyska utvecklingen, ostridigt varit
fördelaktig; det ville nämligen begagna Holstein såsom en
metkrok, för att fånga Slesvig, och derför ville det Holsteins
konstitutionela hopkoppling med de öfriga landsdelame af danska
monarkien. Vi ha förut antydt, hvilken pression Preussen och
Österrike år 1851 voro i tillfälle att utöfva, hvilka konsiderationer
påverkade danska regeringen, och huru sålunda kungörelsen af 28
Januari år 1852 tillkom, hvarigenom förklarades, att de tyska
her-tigdömena skulle upptagas i en helstatsforbindelse med det öfriga
riket, hvarpå omsider Fredrik VII:s landsherremyndighet återstäldes
i Holstein, pacifikationstruppema lemnade landet, och
förbundsdagen förklarade tvisten med Danmark definitivt afgjord.
Helstaten kom till stånd år 1855, men redan år 1858 nödgades danska
regeringen genom Tysklands af exekutionshot åtföljda påtryckning
att provisoriskt lösa Holstein-Lauenburg ur det helstatsband som,
Tyskland till behag, knutits omkring monarkien. Tyska förbundet
sjelft sönderslet således detta band och vann dermed endast, att
Slesvig och konungariket stodo sins imellan i närmare förbindelse,
än med de tyska hertigdömena. Hur fatalt! Dock, tyska
förbundsdagen och de tyska stormaktskabinetten ha aldrig af några
betänkligheter hejdats på en illojal och fördragsbrytande väg. Man
hade begått på samma gång en oredlighet och en dumhet — nåväl,
det kunde ju lätt hjelpas genom en ännu större oredlighet. Så
började man då angripa giltigheten af den genom riksrådet för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
