Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skild minister i konungens råd, en särskild högsta domstol, den
»Kongelige Appellationsret for Hertugdömmet Slesvig», och
regeringsadvokat, särskildt sanitetskollegium och medicinalinspektor.
jemte en mängd andra särskilda, öfverordnade myndigheter. Med
ett ord: löftet från 1848 om »vidsträckta provinsiela institutioner»
uppfyldes rikligen. Hvad icke provinsiela ärenden angick, erhöll
Slesvig genom helstatsförfattningen af 1855, såsom representeradt
i riksrådet, samma konstitutionela rättigheter, som de öfriga
landsdelarne. När förbundet 1858 framtvang Holstein-Lauenburgs
utsöndring ur den representativa gemensamheten med konungariket
och Slesvig, förblef det senares ställning oförändrad: det behöll
å ena sidan sin provinsiela avtonomi oförkränkt, å den andra sin
konstitutionela förbindelse med konungariket, och häri skedde ingen
ändring förr, än preussarne och österrikame 1864 inryckte i Slesvig
och öfverändakastade det bestående. Författningen af 18 November
1863 innebar hvarken Slesvigs »inkorporation» eller ens ett steg i
denna riktning. Den innehåller nämligen intet annat, än en på
laglig väg genomförd liberal reform af den helstatsrepresentation, som
tyska förbundet 1852 på Holstein-Lauenburgs vägnar godkänt, som
det sedermera 1858 tvungit danska regeringen att för nämda
hertig-dömen suspendera, och som derefter endast bestod för Danmarks
rike, d. ä. konungariket och Slesvig. Den representation, som genom
helstatsförfattningen af 1855 införts, kunde också i följd af sin
beskaffenhet väl tåla vid en reform i frisinnad riktning; — härtill
hade äfven 1863 tillkommit ett yttre skäl, hvarom vi strax skola
tala, att ofördröjligen genomdrifva en ombildning af den
dansk-slesvigska representationen, »riksrådet». Infördt under en
reaktions-period, var riksrådet, under hvars lagstiftnings- och
beskattnings-makt en stor del af landets vigtigaste angelägenheter hörde, allt
för konservativt genom ^in sammansättning, allt för förnämt och
doktrinärt, samt allt for fåtaligt, för att ega den rot hos folket
och den popularitet i god mening, som för en folkrepresentation äro, om
ej oundgängligt nödvändiga under alla omständigheter, dock i alla
händelser mycket önskvärda och, under vanskliga förhållanden.
almindelige Lovgivning vedkommende borgerlige Forhold, Forbrydelser og Rettergang;
Tilvejebringelsen af det Mandskab til Land- og Sohæren, som ifolge de beataænde
Planer eller de fra den lovgivende Magt for de fælleds Anliggender udgaaede Love skal
leveres fra Hertugdömmet Slesvig; Tilvejebringelsen af de Heste, Levnetsmidler, Foder,
Qvarteer og lignende Naturalfornodenheder, som Hertugdömmet p& samme Maade
forpligtes til at skaffe tilveje; Kirke- og Undervisningsvæsenet med de under samme
horende Læreanstalter, med Undtagelse af de onder Krigsmagten horende Læreanstalter;
Commu nal væsenet; det almindelige Fattigvæsen; Næringsforholdene; Land væsenssager;
Beskatning af faste Ejendomme, Formue, Indtægt og Næring; Sager vedkommende
stemplet Papir, alle med de særlige Anliggender forbundne Indtægter og Udgifter og
hvilkensomhelst ny Skat for Hertugdömmet alene; Enhver ny Gjæld som maatte stiftes
for Hertugdømmets særlige Vedkommende; Sundhedsvsesenet; Canal og- Havnevæsenet;
Vejvsesenet og Jernbanesager; Frikjorselssager; Assurancevæsenet; Strandingsvæsenet;
Sager vedkommende de borgerlige militaire Corpser; Sager vedkommende Fideicommisser
og offentlige Stiftelser; Digevæsenet. Dessutom de för Slesvig och Holstein
gemensamma, icke politiska inrättningar och anstalter, nämligen Universitetet i Kiel;
Ridderskabet; Ejdercanalen; Brandforsikkriugsvæsenet; Straffeanstalterne; Dövstumme-Insti tutet
og Daare-Ånstalten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
