Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högst behöfliga. Efter helstatsförfattningens suspension för
Holstein-Lauenburg bestod den dansk-slesvigska folkrepresentationen af blott
60 på en kammare församlade ledamöter, och af desse voro jemnt
en fjerdedel utsedde af konungen, medan 23 voro medelbart valde
(af danska riksdagen och slesvigska standerforsamlingen), och de
22 omedelbart valdes valbarhet var fåst vid en census af 2,400
rdr ren årlig inkomst eller 400 rdr skatt. Man ihågkomme, att
det var till en så beskaffad representativ församling den
demokratiskt sammansatta danska riksdagen hade nödgats afträda en
stor del af sin befogenhet och inflytelse, för att i stället ikläda sig
en provinsial-landtdags skepelse; man skall då lätt kunna förstå,
att folket svårligen kunde förmå sig att i denna representatidn se
sin sannskyldiga organ, och att det derför kunde vara af behofvet
påkalladt, att genom en liberal reform af riksrådet bereda det
större moralisk auktoritet, starkare sympatier från folkets sida.
Men härtill kom, som redan är antydt, ett yttre skäl som
ovilkor-ligen fordrade en reform före 1863 års utgång, derest ej
stats-bygnaden skulle falla sönder.
Den år 1854 återupplifvade, och nu med beslutande andel i
lagstiftningen rörande Slesvigs särskilda angelägenheter utrustade
slesvigska ständerförsamlingen var så olyckligt sammansatt, att
det illojala elementet från början der hade öfvervigt. Af denna
öfvervigt begagnade sig godsegarne och prelaterne med sine
anhängare, för att genom adresser och petitioner i schleswigholsteinsk
anda agitera landet, medan de derimot motarbetade och
omintetgjorde de reformförslag, som regeringen framlade till undanrÖdjande
af den föråldrade slesvigska lagstiftningens många och stora brister:
på de oafhulpna missförhållandena grundade man sedan bittra
anklagelser mot regeringen. När den första sexåriga valperioden
utgick, blef vid de nya valen 1860 ständerförsamlingens danska
minoritet förstärkt med tre röster — så mycket märkligare, som
de vunnos just i de för den svåraste agitationen utsatta blandade
språkdistrikten, och så mycket förtretligare för de illojale, som
åtskillige deputerade från de tyska distrikten kunde beräknas komma
att i en del frågor sätta landets bästa och dess trängande behof
af reformer framför parti-agitationens syften samt derför rösta
med de dansksinnade. Det gälde nu att med hvad medel som
helst minska den växande danska minoriteten. Enligt författningen
egde landtdagen i vissa fall att kassera ett val, i andra åter blott
att anmäla besvär hos vederbörande myndigheter samt förordna
om vallistornas revision. Ehuru gränsen mellan dessa två slags
kasus var tydligt uppdragen, ville man nu, på grun^ af anonyma
skrifvelser från privatpersoner, omedelbart skrida till omröstning
om representanten för Tönder, rådman Diemer; hade den manövern
lyckats, skulle den ot\ fvelaktigt ha upprepats mot åtskillige andre
dansksinnade ledamötei Då den kunglige kommissarien
författningsenligt vägrade, res», sig en godsegare, nedlade sitt mandat
och rusade på dörren, följd af majoriteten. Regeringen inkallade
då suppleanterne, men* endast tre instälde sig: församlingen blef
ej beslutmässig och måste med oförrättadt ärende skiljas åt. Nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
