Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Preussen, trodde vi bade bordt vara i minnet sedan den ej långt
bort belägna tiden, då nedre kammaren i Berlin vägrade begärd
ny skattebevillning till armén, men hr von Bismarck med
herrehusets tillhjelp icke gjorde afseende derpå, utan upplöste kammaren
och lät den förra beskattningen fortgå Det var på detta sätt det
blef möjligt att utan folkrepresentanternas (nedre kammarens)
bifall indrifva medel till det närvarande krigets förande till en
början, och för resten upptaga lån utan auktorisation af riksdagen,
såvidt vi kunna erinra oss.
De öfriga af hr H. uppräknade förmånerna äro sådana som
icke angå folkets eller dess representanters maktställning, som
kunna finnas lika väl i ett absolut som ett konstitutionelt
monarkiskt eller ett republikanskt samhälle och hvilkas tillvaro således
alls icke inverkar på afgörandet af den här uppstälda frågan.
Redan innan hr Hazelius förespeglat oss de nyssnämda
lysande framtidsbilderna för Tyskland, såsom börande utgöra en
lockelse för Sverige att i sina sympatier sluta sig till detsamma
— hvilket blir en fullkomligt naturlig och följdriktig tanke, så
snart man vågar hoppas på Tysklands och särskildt Preussens
utveckling en frisinnad anda — redan förut hade en af våra yngre
vetenskapsidkare, hr Hans Forssell, uti en skrift om Tyskland*
Frankrike och Sverige, framlagt en förteckning på ett antal goda
reformer som sägas hafva blifvit införda af det nordtyska
förbundets riksdag under den korta tiden sedan dess tillkomst Med
denna förteckning — mot hvilken dock af en granskare blifvit
framstäld den befogade erinran, att många af dessa reformer
ingalunda äro från början och i allo den nya förbundsriksdagens
verk, utan att ganska mycket varit undangjort, förut — åsyftar
hr Forssell, likasom hr Hazelius med sitt uppträdande, att gifva
stöd åt sin mening, att vi böra, i strid med det hos oss rådande
förhållandet, egna vår aktning och våra sympatier åt de ledande
männen i Preussen. Ja — ingenting kunde vara oss kärare och mera
inbjudande, om dessa hittills införda förändringar innebure någon
borgen för, att det blifvande tyska riket skall erhålla ett politiskt fritt
samhällsskick, der tyngdpunkten ligger hos folket. Men hr Hazelius
har i detta hänseende sjelf yttrat ett ord, som innebär en större
betänklighet, än han synes hafva lagt märke till: »Hvad som i denna
utveckling ännu saknas, är de representativa formerna». Just deri
ligger knuten! nämligen icke så att förstå, att former saknas, ty
sådana finnas, men uti de befintligas otillfredsställande
beskaffenhet i politiskt afseende. Hr H. tröstar oss väl dermed, att »just
om dessa får Tyskland efter krigets slut så mycken sysselsättning,
att det hvarken får tid eller lust till eröfringspolitik». Detta
senare är ock vår tanke, hvad den närmaste framtiden angår, ty hela
Tvskland suckar redan efter fred och den närvarande generationen
gar visst icke in på ett nytt krig utom landet, om dess vilja finge gälla;
men då man hittills sett huru mycket regeringen i Preussen frågat
efter folkrepresentationens framställningar och beslut, synes det
nästan naivt att antaga, det blotta »sysselsättningen» med formers
tillskapande skall betyda detsamma, som att de skola blifva tryg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
