Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sättet att föra kriget. Vi hafva redan gjort rättvisa åt den afsky
hr Hazelius i sin skrift ådagalagt imot tyskarnes grymhet, att icke
göra till fångar utan genast skjuta alla sådane fransmän, som
beträdas med att utan uniform deltaga i försvaret af sitt land och
söka skada den fiende som inträngt i och förhärjar det, samt imot
den åtgärden att låta bränna en by, för det en person derstädes
kan hafva skjutit en tysk soldat, och att utöfva en sådan
mordbrand utan undersökning om de öfriga invåname i byn på något
sätt äro medskyldige. När sådant skedde för 60 år sedan i
Tyskland under den förste Napoleon, dock vida mer sällan än nu,
väckte det rättsinnades afsky, och innan det nuvarande kriget
utbröt, har den store krigaren i sjelfva Frankrike derför fått sin
dom af flera historiska författare (se t. ex. Lanfreys historiska arbete).
£fter de framsteg som humanitet och rättvisa måste anses hafva
gjort under ett påföljande halft århundrade, och sedan så stränga
domar af allmänna tänkesättet, äfven i Frankrike, blifvit falda
öfver Bazaines framfart i Mexiko eller Pellisiers åtgärd att röka
ihjäl én flock araber i en bergsgrotta, dit de hade tagit sin
tillflykt, kunde man med skäl hafva väntat, att ett ordnadt krig skulle
föras med något mindre barbari af de maktegande i spetsen för
ett folk, som anser sig gå i spetsen för civilisationen. Häraf har
dock ringaste spår ännu ej visat sig, såvida icke dit skall räknas
konung Wilhelms och hans drottnings courtoisie mot den kejserlige
fången på Wilhelmshöhe. Tvärtom hafva de sista veckorna
uppenbarat några drag, som sätta en ännu skarpare touche i de mörka
konturerna af den stora krigstaflan. Sålunda har man under den
sista tiden till exempel erfarit, att åtskilliga ballonger under färden
från Paris blifvit uppfångade, hvarom tyska tidningar
tillkännagif-vit, att de personer som medfölit, skola enligt konung Wilhelms
befallning behandlas i likhet mea dem som försöka smyga sig
genom cerneringskondongen och i följd deraf ställas för krigsrätt, samt
enligt krigslagarna arkebuseras. I de senaste tidningarna berättas
vidare, att ett särskildt slags kanon är förfärdigad i Krupps faktori,
enkom för att skjuta på ballonger, och så beskaffad, att den kan
vändas i alla riktningar, äfven vertikalt. Den som lefver efter det
nuvarande krigets slut, får tillfälle att erfara, huru dylika mått
och steg då komma att bedömas af allmänna tänkesättet; — men
ridderliga synas de icke, och månne ej här kunde tillämpas de
bekanta orden ur Tegnérs »Frithiof»: »Hvad du vinner,
njelte-rykte vinner du dock ei derpå.»
Hela denna framfart erinrar om ett yttrande af en bland
Tysklands förnämste lärde författare, Friedr. von Raumer, i en
årgång af hans under många år utgifna Historisches
Taschen-buch. Deri förekommer en afhandling om Tyskar utom Tyskland,
hvari han kastar en blick på sina landsmäns ställningar och
förhållanden i olika länder, Kyssland, England, Frankrike, Amerika
m. fl. och gör dervid bland annat den anmärkningen, att tyskar
öfverallt äro de bästa medborgare, laglydige, arbetsamme, i
allmänhet aktningsvärde i hela sitt lefverne, så länge de befinna sig
i minoriteten eller i en underordnad ställning; men å andra sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
