Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fallne för despotism der de kommit till makten, och att de i detta
hänseende ofta kunnat visa sig hårdare och hänsynslösare, än
landets egna invånare och deras embetsmän.
Åt dem som studerat historien lemnas att bedöma, huruvida
det af ▼. Raumer sålunda karakteriserade tyska folklynnet
uppenbarat eller förnekat sig under det nu pågående kriget
Vid hvarje betraktelse öfver det nu pågående kriget, och i
synnerhet just i detta stadium deraf, påtvinga sig hos enhvar
frågan om den slutliga utgången, och det är äfven på en hestämd
föreställning härom, som hr Hazelius grundat den åsigt han
tillkänna-gifvit om fruktlösheten för Frankrike af alla vidare ansträngningar.
Vi hafva öfver denna fråga funnit uti en dansk tidning, Hej mdal
för den 10 November några betraktelser, hvilka synas
skarpsinnigt och väl bedöma ställningen i korthet, att tro att tidskriftens
läsare skola med nöje taga kännedom deraf, och tilläfventyrs äfven
instämma i slutsatserna.
»Finnes det», säger författaren till nämda artikel »vi vilja icke
säga mycket eller litet, men öfverhufvud något hopp om, att
fransmännen ännu kunna berga sig? I allmänhet synes man här vara
böjd för att svara nej. Och visserligen ser det mörkt ut. De nya
stridskrafter som hittills kunnat uppställas emot tyskarne ha på
de flesta ställen visat sig ur stånd att mäta sig med fienden. Oro
och split synas råda öfverallt Hvar kommun tyckes vilja fölia
sitt eget hufvud, och den man, som skulle kunna samla och leda
mot ett mål de oroliga feberaktigt spända krafterna, synes ännu
ej vara funnen.
Vi tro dock, att det ännu icke är skäl att helt och hållet
tappa modet. Det finnes två saker, som man i sin förskräckelse
för den inre jäsningen — i Paris och Tours ej mindre än i
Syd-frankrikes städer — synes hafva öfversett. Det ena är att
oro-stiftarne, huru klen deras moraliska karakter än i öfrigt kan vara.
likväl, såvidt af underrättelserna kan skönjas, ieke på ett enda
ställe hafva fordrat fred och underkastelse. Då uppror egt rum,
då de förbittrade hoparna arresterat regeringsledamöterna, då
ledare som visserligen äro ovärdiga dertill, hvad dem sjelfva
beträffar, någorstädes velat göra sig till herrar, så har det alltid skett
för det de menade att de dittills ledande icke voro nog kraftfulla,
icke hade den rätta viljan och förmågan att föra striden. Låt oss
förutsätta, att mången ibland oroligheternas upphofsmän i sig sjelf
är allt annat än hjelte, t ex. Rocheforts gamla kamrat Pyat, som
Rochefort nyligen beskylde för feghet, så är det dock klart, att
stämningen nos mängden är sådan, att man icke kan åstadkomma
en resning annat än i folkkrigets namn. Mängden vill icke fred
och underkastelse, den vill slåss och skriker blott för det den
tycker att man icke kommer att slåss hastigt nog. Så länge detta
är den allmänna stämningen just i de nedersta samfundsklassens,
finnes det knappt skäl till allvarsam oro Öfver de många
oroligheterna. De äro då icke tecken till svaghet utan till kraft, om
också ännu oordnad och otyglad. Det finnes intet skäl att miss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
