Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dömda arbete gjort till sin uppgift att bringa till stadga och
öf-verensstämmelse, beklagar recensenten bristen på ett svenskt lexikon
och en »duglig grammatik», missmodigt tilläggande: »men något
sådant lär man icke ha att hastigt förvänta, af det skälet att man
i Sverige icke veterligen har någon filolog i högre mening». Denne
»filolog i högre mening», denne »verkligen lärde och skarpsynte
språkforskare» — ett »i alla tider sällsynt fenomen» — fans
likväl, okänd för sig sjelf måhända och ännu icke fullfärdig, men i
stillhet växande för framtida stordåd; det var, så vidt vår ofvan
gjorda förutsättning är riktig, recensenten sjelf. Vi tro oss
igenkänna samme granskares hand i ett bedömande af C. J. L.
Almqvists Svensk språklära, hvilket året derpå finnes intaget i
Heim-dal, n:is 13 och 14. Den snillrike, mångfrestande, för hugskott
så eftergifhe Almqvist möter här en domare, i hvilkens spridda
inkast förråder sig samma ordningssinne i stort, samma kärlek
för tillförlitlig ransakning i detalj som ytterligare stadfäst och i
storartad tillämpning framdeles möter oss i Svenska språkets lagar.
Redan här märker man äfven de första, men ganska bestämda
dragen af en i vissa frågor sedermera strängt vidhållen konservatism,
såsom t. ex. i frågan om den grammatiska terminologien, der
recensenten förordar bibehållandet af de under latinska språkets
seklerlånga studium tillkomna benämningarna dem Almqvist,
här-utinnan ej den förste, sökt ersätta med nybildade svenska tekniska
ord och uttryck, af hvilka en del — af granskaren äfven vilkorligt
gillade — på grund af verkligt goda egenskaper, numera, utan
eller med obetydlig förändring, ingått i den elementära
språkundervisningen, andra derimot, såsom långsökta och långsläpigt
om-8krifvande, i sin ordning fått vika för mera träffande och
användbara.
Med sista dagen i året 1832 slutade Heimdal sitt icke fullt
femåriga lif. Tidskriften, som, för att begagna redaktionens egna
ord, tillkommit för att fylla »det tillfälliga behofvet af en journal
för vitterheten och den sköna konsten», ansåg sig sjelf öfverflödig,
då med ingången af året 1833 på annat håll en målsman för
ungefärligen samma intressen uppstått och börjat verka. Det var
den Upsala grundade Svenska LittercUurföreningens Tidning,
som med rikare krafter och efter större måttstock vidtog der
Heimdal slutat. Såsom medarbetare i den nya tidskriften
återfinna vi hr Rydqvist, dels under namnteckningen R—t såsom
författare till åtskilliga utförligare recensioner af poetiska och
litterärhistoriska arbeten, af konstverk och konstnärsverksamhet, dels,
enligt uppgift i Biografiskt Lexikon, såsom anpnym bidragare med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
