Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undandragen den forntida ordfogningens bojor och band, blir han
snart ryckt ur sin villa af hr R.. som visar, att de adverbiala
bild-ningarne till mans, till hands, till lands, till sjös, till baka, tiU
handa, titt hopa m. il. räkna sitt upphof frän en tid, dä
propositionen till ännu styrde genitiv, visar en gammal maskulin entals
ackusativform i redan, sedan, hvadan, sällan, och en plural dativ
i lagom, stundom, enkom, hvilken äfven återfinnes i det adverbiala
uttrycket i löndom, Bom icke har fördelen att vara en
sammansättning med — dom, utan helt enkelt, i likhet med talesättet i
handom, är nyssnämda böjningsfall af gamla substantivet lönd
(occultatio). De eljest svårförklarliga uttrycken ingen ting, någon
ting, all ting, någon råd, god råd uppenbara för den
historisk-grammatiska granskningen hemligheten af sin bildning och framstå
som neutrala pluralformer. Såsom sådana kunna ock ingen under
och ingen tvifvel betraktas, ehuru skälen för detta antagande ej
äro så starka att man kommer öfver sannolikhetens gräns. Bland
ordklasser, hvilka under tidernas lopp blifvit mest rubbade i sitt
forna skick, framhåller hr R pronomen, der man icke blott skapat
sig nominativer af de gamla accusativformema annan och någon,
af genitiven begge, af dativen hvem, utan äfven, utgående från de
nya nämneformerna, bildat sig de tidsenliga genitiverna annans,
någons, begges och det underliga hvems. På grund af den
vidsträckta rubbningen i pronominalböjningen anser hr R. det icke
vara skäl att längre hålla på den neutrala, tunga formen sjelfit,
utan låta t falla, ett förslag, hvilket, så vidt vi kunnat finna, dock
vunnit ringa efterföljd. Om den felaktiga formen annorstädes
(fornsv. annarstapz) blifvit bildad i falsk analogi med annorlunda,
annorledes eller, hvilket lika väl kan tänkas, tillkommit genom en
nära till hands liggande ljudöfvergång från a till o, lemnas derhän.
Hr R. förklarar derefter i öfverensstämmelse med Ihre,
tilltalsordet ni såsom uppkommet genom öfverförande af den verbala
böj-ningsändelsen -n i 2 plur. till det pers. pronomen I, en högst egen
ordbildning, som återfinnes äfven i prepositionen på, en
medeltidsform, bildad genom sammanslagning af konsonantljudet i prep.
upp mot prep. d. Beträffande bruket af reflexivt
possessivpronomen, som äfven i reflexiv ordställning ofta nog godtyckligt utbytes
mot 3:dje personens personliga pronomen, ådagalägger hr R. att
hvarken isländskan eller fornsvenskan, som i detta hänseende
tillsamman med möso-götiskan blifvit af Grimm med beröm
framhållna i motsats till andra german-språk, strängt upprätthållit det
logiska sammanhanget, hvilket i svenskan först i det nya
skriftspråket vunnit strängare iakttagande, utan att dock detta förmått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
