Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bar jag vid ett par tillfällen träffat på missionärer, som voro
alldeles okunniga om den rika (om än ej rikhaltiga) litteratur, som
Kina har att framvisa, och hvaraf en del finnes öfversatt Den
ene sade att det var endast hedniska spetsfundigheter alltsamman;
låt så vara, men man måste åtminstone känna de spetsfundigheter
man vill öfvervinna.
Att döma om personer är dock vanskligt nog, men det sätt
hvarpå de gå till väga, är mera öppet för granskning. Hvad som
d& oftast faller i ögonen är den stora olikhet, som råder i sjelfva
sättet hvarpå olika missionärer uppträda; der finnes ingen enhet
och genomgående organisation i det hela. Katolikerna ha
visserligen en förträfflig sammanhållning inom sig, men de stå aUdeles
skilda från protestanterna, och dessa senare arbeta hvar för sig
utan någon gemensamhet mellan olika kyrkor och sekter, och
ännu mindre med katolikerna; der tyckes om möjligt vara ännu
mera fiendtlighet imellan de olika kristna församlingarna än mellan
dessa och kineserna.
Denna oenighet kan ej annat än motverka arbetet; kunde de
ej der borta åtminstone lägga åsido sina stridigheter och verka
gemensamt? Det gör ett så skärande intryck på andra, som ej
förstå eller bry sig om hvarom dessa ändlösa tvister egentligen
handla. För många år sedan låg jag på ett hospital i Indien, der
en ung fransk abbé brukade komma upp och tala vid patienterna;
han kom in till mig flera gånger, och jag hörde honom ofta tala
vid folket ute i det allmänna rummet, men så vidt jag hörde,
gjorde han aldrig något försök att omvända någon till katolska
läran; han’ endast talade vänligt vid matroserna om deras hem,
och annat som gjorde ett godt intryck på dem, och som de ej
voro vana att höra; han var allmänt aktad och afhållen, och
karlarne samlade sig omkring honom, när han kom. Men en dag
hörde jag en dundrande predikan i stora salen, och gick ut på
verandan, som oingaf hela huset, för att se efter hvad det var,
och mötte der en gammal matros, som tände sin pipa och satte
sig utanför. Jag frågade honom livad som stod på — »I do not
know, sir, but it seems we are going to be eternally damned, all
of us, for something or another». Det var hans uppfattning af
alltsamman; och då jag gick in, stod der en engelsk pastor i fullt
ntfall imot påfviska irrläror, »den babyloniska skökan» m. m., för
att borttaga den befarade dåliga effekten af den franske prestens
samtal. Kan sådant vara rätt? Han stod bland folk, som sällan
eller aldrig höra ett godt eller vänligt ord, vare sig i religion eller
andra ämnen, och ej visste mer om påfven än om Babylon, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
