Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på senare tider, i jernvägsstriderna. Det har bos oss så mycket
mer förmått att göra sig gällande, som, enligt hvad ofvanför
anmärkts, ståndsinrattningen lade ett stort hinder i vägen för några
verkligt lifskraftiga politiska partibildningar och den nya riksdagen
ännn icke honnit åstadkomma några sådana. Men det är förnämligast
väl utpräglade politiska partier — der sådana af naturliga orsaker
* knnna uppkomma — som i någon väsentligare grad förmå att hindra
detta ogräs att frodas inom en representativ församling. Saknas
den hållning, som desamma förläna, så skall man icke undgå att
snart få se ett famlande och en osäkerhet i förhandlingarna, som
endast alltför mycket skall locka egennyttan till dessa faktiösa
sammanrotningar, hvilkas tillvaro, der de finnas, man så högt
måste beklaga.
I det gamla Rom, efter konungarne, finna vi skarpt
utpräglade strider mellan ett demokratiskt och ett aristokratiskt
parti, och af den omständigheten att det förstnämdas anspråk äfven
gingo i agrariskt syfte, finna vi tillika, att den romerska demokratien
hade en socialistisk riktning, naturligtvis icke i betydelse af hvad
man nu för tiden i en speciel bemärkelse kallar socialism, men
så till vida att den.afsåg, bredvid de rent politiska förhållandena,
äfven i socialt hänseende ett ordnande af samhället till förmån
för de lägre klasserna. Uti de italienska republikerna under
medeltiden uppenbarade sig partisöndringarna äfvenväl såsom en kamp
mellan klass och klass; ehuruväl der saken i viss mån
komplicerades genom de allmänt-politiska förhållanden — striden mellan
det påfliga och det kejserliga väldet — som på den tiden söndrade
samhällena i denna del af verlden. Enahanda har förhållandet
varit i England, der man uti de tvenne stora politiska partierna
närmast sett representerade å ena sidan det rent aristokratiska
elementet och å den andra sidan medelklassen (först på senaste
tiden äfven arbetsklassen) — en motsats som här likväl i väsentlig
mån modifierats genom striden mellan de absolutistiska och de
konstitutionela tendenserna i regeringssättet. I Frankrike slutligen
hafva allt ifrån den stora revolutionen alla partifördelningar, hvad
namn de än burit, äfvenledes haft sin grund uti demokratiens
motsats mot bördens, penningens, tjenstens aristokrati och de dynastier
och regeringar, som på dessa senare velat stödja sitt välde.
Öfverallt se vi således att politiska partier, der verkliga
politiska partier funnits, haft sin förnämsta grund och rot uti
klassstrider d. v. 8. uti den frågan, huruvida makten skall väsentligen
tillhöra den ena eller andra klassen, antingen en dynasti (såsom en
klass för sig) eller en adelsklass, eller medelklassen eller slutligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
