- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 5. (Årgång 4. Januari-juni 1871). /
59

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och ensidigheter — olika hos olika individer inom äfven samma
parti — sammansmälta till något som verkligen blir rättvisa och
sanning.

Om vi således anse att det parti, som önskar att öfverflytta
den politiska makten till folkmajoriteten, med andra ord det
demokratiska partiet, icke allenast är ett berättigadt parti, utan det
mest berättigade, så blir nästa fråga, hvad vårt land beträffar, att
närmare bestämma innehållet af de fordringar detta parti har att
uppställa eller, hvad man brukar kalla, att uppgifva dess program.
I sin största allmänhet lyder svaret naturligtvis: att utvidga [-valrätten;]-] {+val-
rätten;]+} men härmed har man ännu icke sagt, för hvilka speciela
lagstiftningsåtgärder, partiet bör i första hand göra sig till
målsman.

Vid en af de senare riksdagarne föreslogs af en ledamot af
andra kammaren införandet af allmän valrätt, utsträckt äfven till
den tjenande klassen. Teoretiskt taget, synes ingenting vara
enklare eller naturligare, i fall man vill verka för införande af ett
folkvälde; men betraktar man hur saken praktiskt kommer att
gestalta sig, så finner man genast att, just ur den i fråga varande
synpunkten, ingen åtgärd kunde för det närvarande vara mera oklok
eller mera direkt imot det åsyftade ändamålet verkande. Det lärer
icke kunna dragas i minsta tvifvelsmål att tjenare i allmänhet, och
väl utan många undantag, skulle komma att rösta med husbonden.
Det skulle åtminstone vara ett högst eget och ännu lyckligtvis
ovanligt förhållande mellan husbonde och tjenare för att så icke
skulle ske. I de allra flesta fall skulle det ske i största sämja
och utan ringaste svårighet; och i nödfall skulle tjenstehjonsstadgan
alltför väl kunna tagas till hjelp. Så länge husbonden är i
besittning af ett sådant välde öfver tjenaren, som denna lag
med-gifver, så länge t. ex. han kan, om han vill, till tjensteårets slut
innehålla hela lönen — under hvilket antagande det för en gift
statdräng på landet väl i de allra flesta fall vore rent af omöjligt
att lefva — så saknas icke tillräckliga tvångsmedel; och
omröstningarnas hemlighet skulle i sjelfva verket icke mycket hjelpa;
ty man behöfver icke vara särdeles bevandrad på de politiska
manövrernas vägar, för att veta, huru ofantligt lätt den husbonde,
som det ville, skulle kunna genomtränga denna hemlighet, icke
klyftigare politici än några arbetsdrängar kunna i det fallet vara.
Vi kunna således utan fara för misstag anse såsom alldeles gifvet,
att hvarje husbonde skulle kunna förstärka sig vid omröstningen
med sina tjenare. Låtom oss då exempelvis antaga en kommun
med tjugo smärre jordegare, hvar och en med en hemmavarande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:59:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/5/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free