Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heten och sedan följer friheten af sig sjelf. Jag derimot säger, att
om I rösten for fördragen i denna form, så hämmen I för lång
tid rirt fäderneslands utveckling (mycket sant!). Skola då alla
strider och segrar aldrig föra till något resultat, utan endast tjena
dynastiska intressen? Det måste upphöra. En sådan afslutning leder
blott till katastrofer, motsvarar på intet satt vårt nationela lynne och
är ingen afbild af vår nationalanda.»
Den 6 December.
Den dagen förut afbrutna allmänna debatten om fördraget med
de sydtyska staterna fortsattes. Härvid yttrade bland andra
deputeraden Bebel: Från socialrepublikansk ståndpunkt skulle jag snart
rira färdig med förslaget; det är för oss oantagligt och absolut
förkastligt; men jag vill ett ögonblick betrakta det från monarkisk och
konstitutionel utgångspunkt. Vid afresan till krigsteatern lofvade
oss konungen af Preussen, att i fält strida för vår inre välfärd.
Detta kan man icke igenkänna på fördragen; vi finna der inga
garantier för friheten och enheten, ingen ministeransvarighet, ty
forbnndskanslerens lär väl ingen vilja kalla en sådan, herr presidenten
bar ju till och med sjelf intygat hans oansvarighet. Grundrättigheterna
felas; det jernhårda militärväsendet är bibehållet, budgeten saknar all
kontroll af riksdagen. Att förenings- och tryckfrihetsväsendet äro lagda
under riksdagens kompetens, är en olycka; ty press- och
föreningslagarna äro i alla de tyska småstaterna långt mera frisinnade och
deras handhafvande långt humanare än i Preussen. Hvad vi i denna
pankt hafva att hoppas af förbundet under Preussens hegemoni,
be-höfrer jag väl icke säga eder. I afseende på friheten hafva vi
således lidit skada; och hafva vi väl gjort några framsteg i afseende på
enbeten? I tagen vilse om I tron, att skådespelet af kejsarkröniDgen
skall blifva i stånd att uppfylla folket med nya förhoppningar. — Men
detta krig föres och kommer att föras mer eller mindre äfven imot
oss, imot folket, och I skolen finna er bedragna på resultatet; folket
skall genom en sådan sakernas gång lära sig tänka och inse att det
bar ingenting att vänta af sina furstar och regeringar; det skall
erkänna nödvändigheten att endast gå till råds med sig sjelft, med ett
ord, det skall frigöra sig ifrån furstarne och deras regeringar och
resultatet af sådana premisser blir republiken.
Den 8 December.
Deputeranden Wiggers: I trots af de sorgliga erfarenheterna
från åren 1813, 1830, 1848 och jemväl 1867 hoppades vi dock
no, i anledning af den allmänna entusiasmen och de strömmar af
blod som blifvit utgjutna, att regeringarna tacksamt skulle taga våra
ritttvisa önskningar och fordringar med i räkningen. Innan 21 år
förflutit (?) skulle kejsaren smörjas med en kraftig droppe af
demokratisk olja — och i dag står en jernhård militarism vid hans sida.
Di erböllo vi garanterade grundrättigheter; nu ha vi fått en i trots
o/ alla sköna fraser fullkomligt värdelös grundlag, jal egentligen blott
ett fördrag imellan furstarna. Att det i Tyskland finnes icke blott
fur-dor, utan äfven en tysk nation, derom veta dessa fördrag ingenting.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>