- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 5. (Årgång 4. Januari-juni 1871). /
108

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

någon frukt af Guds gerningar — vi endast hålla måtta i allt —
vi gå ombord med Eder, vi göra krigstjenst och odla jorden med
Eder, vi handla med Eder, och våra konstverk (artes, opera nostra)
framlägga vi offentligen till Ert bruk». Endast de hedniska teatrarne
hatade han — det står fast.

Lika litet som dessa ställen, bevisa de ställen, man af
andra kyrkolärare framdragit, något konsthat. Man kunde
anföra Clemens Alexandrinus, som säger: »att vilja vörda det
andliga väsendet genom ett jordiskt stoff, är att förnedra det
medelst 8inlighet»; men härmed har han endast uttalat sig imot
bruket af bilder, hvilka vilja framställa det gudomliga, och
der-med nalkas afgudabilder och bilddyrkan; och man får ej glömma,
att samme Clemens uttryckligen anbefaller begagnandet af vissa
bilder, ja han hänvisar t. o. m. direkt på hedniska förebilder:
»lyran, som Polykrates af Samos egde, skeppsankaret, som Seleukos
egde, utskuret i sten» — endast afgudabilder förkastar naturligtvis
äfven han, jemte osedliga bilder, till hvilka han visserligen, medelst
en lätt förklarlig villfarelse, räknar alla bilder, hvilka framställa
utsväfningar och krigsscener. Betänker man vidare den ofantligt
stora rol, som målarekonsten spelade i privatlifvet just vid denna
tid, hvarom en blick på Pompejis med konstverk smyckade väggar
ännu i dag kan öfvertyga oss, så kan man förstå, att det skulle
varit stridande mot alla de yttre tidsvilkor, under hvilka den kristna
menigheten utvecklade sig, om den skulle velat ur lifvet aflägsna
en så vigtig, så utbredd, så oskadlig och lifvet förskönande
verksamhet.

Alltså det står fast: att hat mot all bilddyrkan och alla
osedliga bilder fanns hos den första kristna församlingen, så som
den måste förekomma öfverallt, der kristendomen är allvarlig och
sann — något konsthat förekom derimot icke.

Naturligt ansluter sig deu gammalkristna målarekonsten till den,
som vi äro vana att kalla »den pompejanska», men som finner ett
mera betecknande uttryck i de fresker, hvilka man funnit i och
vid Rom — i Calpumias villa vid Prima Porta, i Titustermerna
och nu senast i de nyss funna kejsarsalarna på Palatinus, en kraftig,
men tillika elegant och ögat smekande dekorationsmälning med
insatta figurgrupper mellan guirlander och friser. Från denna med
antiken beslägtade höjd, bildar den kristna konsten i katakomberna
visserligen ett ständigt ehuru långsamt sjunkande — vida
långsammare än sjelfva antikens förfall utom katakomberna — och
öfvergår efterhand till de former, i hvilka vi se inflytandet af en
stelnande teologi, som beröfvade konsten dess frihet och systema-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:59:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/5/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free