Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verk — det är hedniska framställningar, hvilka hafva blifvit
kri-stianiserade.
Synnerligen intressant och en af de äldsta är en
framställning i Priscillas katakomb: en bågnisch är smyckad med ett
porträtt, en naken bröstbild af en romare i en medaljong; kring denna
går en lagerkrans, och bredvid den stå två qvinnor med bokrullor
i händerna. Man kommer ovilkorligen att tänka på antikens
sånggudinnor. I hvalfvet synes en framåtilande qvinna med lyfbad staf
och ett djur bredvid sig: hon påminner om intet så mycket som
om en bacchant med tyrsus och panter. Bredvid henne synas två
bevingade hästar — tydligen Pegasus — och på bågnischens sida
två segrare från de offentliga spelen åkande i qvadrigor; bredvid
dem två segergudinnor, Victoria med krans och palmgren; i hörnen
synas ömar med glober.
Vid första påseendet är ju allt detta fullkomligt hedniskt, och
skulle kunna från denna ståndpunkt förklaras, om ej alldeles invid
denna graf funnes en annan bild, framställande en äldre, skäggig
man, bröstbild i medaljong, derunder en yngling i toga med en
käpp och en globus, bredvid honom en gosse med ett liknande
instrument, till venster derifrån en framställning som tyckes betyda
Kristus på vägen till Emaus med två lärjungar, alla tre
ungdomliga figurer, samt till höger en särdeles fulländad framställning af
Abraham, offrande Isaak — lika tydligt en kristen graf. Vi
åter-visas härigenom till att äfven i den första bilden söka en i de
hedniska figurerna dold kristlig symbolik — och den är ej svår
att finna. Tänka vi oss, som äldre italienska uttolkare gjort, att
grafven gömt en martyr, så ligger det nära att antaga, att vi
hafva hans porträtt, — segergudinnorna med palmen och kransen
beteckna, jemte de segrande vagnsstyrarne, att han segerrikt
fulländat sitt jordiska lopp, bacchanten torde måhända vara att tolka
enligt några som Diana, en symbol af hösten, lifvets höst, enligt
vår mening som bacchantinnan med tyrsus på vinträdet, med
hvilket Kristus sjelf liknar sig, muserna skulle då vara historiens,
som berätta hans lifs strid och seger.
Skulle man vilja invända, att framställningen af vagnsstyrarne
och viktoriafigurerna med kransen m. m. äro rent hedniska, så
kan man dertill svara med att anföra, att apostelen Paulus sjelf
har begagnat alldeles densamma, från hedningarnes täflingsspel
hemtade symbolik, när han säger: »Veten I ej, att de, hvilka löpa
på banan, visserligen alla löpa, men endast en får klenoden? Löpen
så, att I kunnen erhålla den! Men hvar och en som kämpar är
athållsam i allt, de för att vinna en förgänglig krona (krans), men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
