Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hundradet. Detta är onekligen så mycket mera påfallande, som
katakomberna eljest endast — åtminstone vid denna tid — visa
oss bilden af de i Rom aflidna helgonen, men när man med
katolikerna går. så långt, att man härigenom vill hevisa
madonnadyrkans tillvaro hos det andra århundradets kristna, så skjuter man
långt öfver målet. Ty hvad som af bilderna bevisas, är endast,
att Herrens moder omfattades af hans lärjungar allt sedan
kyrkans äldsta dagar med samma vördnad, som de martyrer, hvilka
voro »hans bröder och systrar» — men lika litet som
helgondyr-kandet kan härledas från dessa grafbilder, lika litet kunna
madonnans bilder vitna om annat än en naturlig sonlig vördnad för
Kristi moder, den första, som hade lidit för Kristi skuld.
Den nämda framställningen af madonnan med barnet i
Pri-scillas katakomb, hvilken bestämdt tillhör andra århundradet, bär
i sjelfva saken, som den framställer, ej heller ringaste spår af något
»dyrkande». Maria, klädd i den vanliga romerska qvinnodrägten,
bär barnet i den ställning, som senare blef traditionel; framför
dem står en yngling, som pekar upp mot en stjeraa: »profeten»,
kalla de romerska arkeologerna honom. I en senare framställning
se vi de tre vise männen kommande för att nedlägga sina gåfvor
för barnets — ingalunda för Marias — fötter; att i denna
framställning vilja se spår af katolsk madonnadyrkan, är ju direkt att
förvrida evangelistens berättelse, som då med samma ratt kunde
tjena till bevis för en madonnadyrkan innan kristendomen stiftades.
I det tredje århundradet försvinna Mariabildema nästan
fullkomligt; bland de flera hundrade bilderna i Calixtkatakomben
förekommer Maria med barnet endast en gång. De många bilder af en
bedjande qvinna, hvilka man velat göra till Maria, skola vi längre
fram betrakta. — Ändtligen, under 6:e—8:e århundradet, uppträder
ånyo i byzantinska katakombbilder Maria, och nu utan barnet, i
rika, styfva draperier, försedd med alla den byzantinska stilens
märken i stela former och torr behandling. Skulle man draga
någon slutsats af dessa framställningar, så skulle det vara den,
att man i kyrkans äldsta tid, då ännu minnet om Jesu moder var
friskt och lefvande, gerna afbildade henne i de situationer, i hvilka
hon förekom tillsamman med sin son, men att man senare, då det
direkta minnet förbleknade, ej hade någon anledning att afbilda
henne, tills slutligen femte århundradets kyrka började tillbedja
henne och gaf henne namnet »gudsföderskan», och derför också
upptog hennes bild i den form, i hvilken den byzantinska konsten
uppfattade henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
