Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bedröfvat sina anhöriga; en hustru, som aldrig ger anledning till
osämja» o. s. v. Sedan kyrkan blifvit statskyrka, uppträda på
graf-stenarna embeten och värdigheter: vid martyrernas grafvar sättes
uttryckligt ordet »martyr», vid biskoparnes »episcopus», man nämner
katekumener och neofyter, man framhåller som utmärkande q
vinnornas otadliga lif, deras jungfrulighet o. s. v.; redan 304 se vi
en Paulus Exorcista begrafven bland martyrerna.
Uttrycket »in pace» tyckes stundom beteckna den i Guds rike
funna frid, stundom den frid, som kyrkan redan här i lifvet skänkte
den troende (»vixit in pace»). Under fjerde århundradet började
man påkalla de aflidna heliga om deras förbön: »Hyle, bed för
mig, Sylvia, och äfven du Alexander», läsa vi i den Nomentanska
katakomben i sällsam blandning af grekiska och latin. Något
tidigare skref man: »Jesus, förbarma dig öfver vårt barn; Gud,
tänk på honom i evigheten; Gud, låt honom ingå till din hvila;
måtte Gud vederqvicka hans själ i Kristo»; men nu lyder det: »måtte
du i Petri namn hvila i Gud; lef i Laurentii namn; Crescentius,
jag anbefaller dig min dotter; lef i frid och bed för mig!»
Tendentiösa katolska författare hafva naturligtvis funnit
mångfaldiga af den katolska kyrkans speciela dogmer uttryckta i dessa
inskrifter; men detta har endast blifvit möjligt genom att göra
våld på språket och begå stora fel, hvarför också Cav. de Rossi
uttryckligen har protesterat imot interpretationer af de af honom
utgifna inskrifter.
För att framlägga ett exempel instar omnium, skola vi endast
nämna, huru man bevisat läran om skärselden ur en af
katakombernas inskriptioner. Inskriften lyder:
»Domine! ne qvando adumbretur spiritus Venens de filiis
ipscius qvi superstites sunt Venerosus et Projectus». Huru tror
man nu denna så enkla och lätt begripliga inskrift öfversättes
och uttolkas? I stallet för att öfversätta: »Herre! måtte vår
moder Venus’ själ aldrig förmörkas (bedröfvas) öfver hennes
efter-lefvande söner Venerosus och Projectus», gör man härutaf:
»Herre! låt ej vår moder Venus’ själ qvarstanna i mörkret!
De henne öfverlefvande sönerna Venerosus och Projectus (hafva
upprest grafvården)»l).
Med dylika medel kan man bevisa hvad som helst
Några spridda egendomliga inskrifter skola vi ännu omnämna.
Ordet »den helige ande», (sanctus spiritus) förekommer i en äldre
inskrift, använd öm den aflidnes helige ande (»upptagen till Gud
1 j Fouruier: Rom und die Compagna «. 278—280.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
