Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läsningarna i Stockholm, hvilkas synnerliga vigt man icke får
förbise, sä är tydligt, att äfven ett hufvudstadsuniversitet, till sin
inrättning likartadt med våra nuvarande universitet, icke skulle
kunna annat än i flere hänseenden verka fördelaktigt, under det
Upsala universitet icke hade att för sin del deraf imotse någon annan
påföljd, än den ganska betydande fördel, som nyss nämnts, och
som endast skulle ännu mer ökas genom den helso samma täflan
mellan två så närbelägna universitet Men vi skola icke
uppehålla oss härvid, alldenstund genom den organisation af
högskolan, hvilken vi skulle vilja förorda, båda de nämda olägenheterna
alldeles kunde undvikas, på samma gång högskolans gagneliga
inflytande komme att i väsentlig mån höjas
Gällde det blott att erhålla en med en universitetsinrättning
någorlunda likartad läroanstalt i hufvudstaden, lika mycket om så
eller så organiserad, så vore ingenting enklare, än att utan
vidare omständigheter kopiera våra nuvarande universitet och, om
möjligt, förskaffa åt det nya universitetet venia examinandi. Kunde
denna senare erhållas, vore redan derigenom högskolans existens
betryggad. Ty så starkt äro vi öfvertygade om lifskraftigheten af idén
af ett hufvudstadsuniversitet, att äfven om dettas tillvaro skulle
till en högst väsentlig del grundas på betalning af de studerande,
skulle vi icke desto mindre anse det i stånd till täflan; det enda
nödvändiga är i det fallet venia examinandi. Men vi ville gema
för vår del se ett annat mål för den Stockholmska högskolan; vi
ville uti henne se icke en kopia af något redan förut hos oss
befintligt, utan fastmera ett medel att fylla en lucka i vår
vetenskapliga undervisning och att åt denna senare gifva en högre lyftning
För att förkara hvad vi härmed åsyfta, skola vi kasta en blick på
de tvenne vigtiga momenten af universitetens verksamhet,
föreläsningarna och examensväsendet.
De nuvarande universitetens bestämmelse att vara
specialan-stalter för embetsmannabildningen — och huru mycket än den rena
vetenskapen sökt att vindicera sin rätt oqvald, kan man icke undgå
att väsentligen så anse dem — har tryckt stämpeln på de
akademiska föreläsningarna. Åtminstone är det mera sällsynt att en
professor anser sig kunna betrakta föreläsningsskyldigheten endast
ur den vetenskapliga synpunkten och ej med specielt afseende på
det för handen varande undervisningsbehofvet och
examensfordringarna. Följden är att de akademiska föreläsningarna gerna blifva
— mer eller mindre — elementarkurser i vetenskaperna, och
ingenting annat. Det måste blifva en hufvudfråga att inom en
gifven, ej alltför utsträckt tidrymd medhinna ett visst pensum af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
