Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tungomål och den p& dem använda vetenskapliga kritik, svenska
språkets genomgående lagar uppsökas; under sträng afsöndring af
det historiskt bevisliga från det blott theoretiskt förutsatta, af
verkligheten från möjligheten». Skarpt och bestämdt, med
kortheten af en definition och likväl fullständigt, angifver hr K i
dessa få ord sin liksom hvarje annan verklig språkforskares enda
rätta väg att nå ett dylikt mål. Efter ett allmänt omnämnande
af de nordiske lärdes åtgörande pä senare tider att till tryck
befordra gamla urkunder i ett skick, som tillfredsställer vetenskapens
fordringar, dervid särskildt framhålles Schlyters »textbehandling
i den stränga stilen», påpekar hr R. de svårigheter, med hvilka
him haft att kämpa, svårigheter, som legat dels i sjelfva
beskaffenheten af vårt språk, dels och ännu mera i den omständigheten,
att detsamma i många hänseenden sedan gammalt varit från den
vetenskapliga sidan tilfbakasatt. Derför blef större utförlighet ai
nöden, derför måste till en början enskildheterna framhållas,
teorierna skjutas till sido, verkligheten trädas under ögonen. Först
sedan en trogen framställning af det historiskt gifna blifvit lemnad,
komme den omsorgen att antyda dess förhållande till ett
vetenskapligt system. Återkommande till de i tryck offentliggjorda gamla
språkurkunderna, hvilkas stora antal och omsorgsfulla
behandling i betydlig mån gjort anlitande af handskrifterna öfverflödigt,
mindre dock hvad svenskan, än de andra nordiska språken
beträffar, redogör hr R. i korthet för sitt handskriftstudium, för de
af honom begagnade källornas värde, m. m., omnämner runskriften,
hvars återstående spilror, få, kringströdda och till en del mycket
osäkra, gifva blott ett högst vacklande stöd för bedömande af
svenska språket i dess äldsta skick, och öfvergår derifrån till
landskapsmålen, hvilkas värde han framställer, på samma gång han
rättvist anmärker det okritiska skick, hvari då ännu alla
samlingar af detta dyrbara råämne förekommo. Derefter redogör hr
R. för sitt verks plan, angifver skälen, hvarför han, afvikande från
den vanliga metodiken, som med allt skäl ställer ljudläran främst,
likväl valt en annan väg och böljat med framställningen af verbet;
hvarpå skulle följa ordböjningens återstående delar, nomen och
pronomen, partiklarne (vilkorligt), ljudläran, ordbildningen och sist
ordförbindelsen eller syntaxen. Detta program har under arbetets
fortgång, som man vet, lidit någon rubbning. Efter läran om
pronomen följde ordboken, egentligen en innehållsförteckning till de
tvenne föregående delarae, men försedd med värdefulla tillägg af
dels etymologisk, dels urkundlig art Ordboken följdes af
ljudläran. Partiklarne, ordbildningen och syntaxen återstå. I »den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
