Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Historiska Språkforskningen» förordade hr R. bibehållandet af den
gamla grammatiska terminologien. Denna sin åsigt frångår han
icke heller här. Han har icke med »små nyheter» velat afleda
uppmärksamheten från hufvudsaken, och svenske läsare, som
möjligen gjort någon bekantskap med t. ex. den danska grammatikens
tekniska termer, torde, vid jemförelse, icke ogema se de vanliga
grammatiska begreppen angifha med de gamla, häfdvunna
beteck-ningsorden. Nu mera temligen allmänt vidtagna äro de nya
konstord hr R. bildat att motsvara den utländska språkvetenskapens:
öf-vergångs-ljud (Umlaut), återgångs-ljud (Ruckumlaut) och vexd-ljud
(Ablaut). Beträffande stafning, säger sig hr R. (I^XI. f.) följa det
»allmänt antagna sättet», oaktadt den vedertagna skrifningen »kan
undanskymma ordets ursprung, såsom ofta är fallet med e och d, o och
o, j för g (t. ex. i sörja), eller kan vara ovig, såsom den något
öfverdrifna dubbelskrifningen af konsonanter», eller »i sjelfva verket
är oegentlig, såsom teckningen fv i stället för v». Oegentlig anser
väl ock hr R. med rätta sammanskriföingen af ord sådana som
tillika, tillbaka, hvarandra, m. fl.; men, ehuru man väl framdeles
hos honom finner en och annan dylik hopställning i sär brusten,
håller han dock för bäst att det sedvanliga äfven härutinnan må
lem-nas orubbadt. Har man för ögonen, hvad i denna riktning tyske lärde
bedrifvit, måste man, enligt vår uppfattning, ovilkorligen ställa sig
på hr Rydqvists sida mot ett pedanteri, som, under sken af lärdom
och utan någon vinst för språket, åtminstone ej i praktiskt
hänseende, blott sträfvar att göra det så oigenkänligt, så knaggligt
och hårdbitet som möjligt. Redogörande för de handskriften och
tryckta hjelpkällor, som anlitats, lemnar hr R. om ett och annat
af dessa verk värdefulla bibliografiska och linguistiska upplysningar,
såsom t. ex. (I. XIH, ff.) om den »oskattbare, ur mer än en
hän-sigt märkvärdige Isländske codex», som i Svenska Språkets Lagar så
ofta anföres under beteckningen Homil., om »Konunga Styrilse och
Höfdinga» (I, XXXI, ff.), hvars nu mera fullt bestyrkta äkthet af
hr R. på uppgifna, goda skäl kraftigt framhålles, o. s. v. Det
torde anses öfverflödigt att anmärka, men bör dock ej förbigås,
att hr R., som grundlig forskare, och i detta hänseende genom sin
anställning vid Kongl. Biblioteket lyckligare lottad än mången
annan, alltid, der tillfälle gifvits, rådfrågat de ursprungliga
källorna, handskrifterna, och, der detta icke varit möjligt, i
tvifvel-aktiga fall sällan låtit saken bero, utan att genom annan
sakkunnig person hafva sökt förvissning om sakförhållandets rätta
beskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
