Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvad kabinetts retoriken benämner »Frankrikes kränkta ära», kan,
d& saken betraktas ur en högre rättvisas synpunkt, omöjligen
urskulda den franske statschefens tilltag att, innan absolut nödtväng
var för handen, öfver millioner oskyldiga och för dynastipolitikens
förvecklingar främmande individer utbreda krigets namnlösa elände.
Efterverldens dom öfver den krönte väldsverkaren har blifvit pä
förhand afkunnad genom Englands fria press, då den enhälligt
förklarar, att »på den franske kejsaren och hans ministrar hvilar
blodskulden af det förrycktaste och grundlösaste krig, historien känner.»
Ingen svensk skriftställare har, oss veterligt, med större skärpa
uttalat sin förkastelsedom öfver den franska imperialismens syften
och olycksbringaode handlingssätt. Från Napoleon IIl:s sida var
krigets förklarande — i dessa ord sammanfattade vi vårt omdöme —
»rätt och slätt ett schackdrag af en egoistiskt beräknande
person-lighetspolitik, ett brott, och ingeuting annat.» — Vi ha velat
erinra om dessa våra föregående yttranden i krigs frågan af den
anledning, att vi nu, då en ny årgång af tidskriften börjat utkomma,
sannolikt ställa vårt tal till många, som ej förut tillhört Framtidens
läsarekrets. Möjligt vore att någon, som icke från början följt
tidskriftens uppträdande mot den nutida preussiska politiken, kunnat,
på grund af hvad angående vära åsigter omförmälts i ett eller annat
tidningsreferat, bringas på den tron, att vi förbisett eller sökt
förringa den från fransk sida begångna orätten. Citaten ur
Augusti-häftet lägga i dagen att vi icke gjort oss skyldiga till något dylikt’).
Det hade naturligtvis varit en ofantlig lätt sak att vidlyftigare, än
som skedde, utbreda oss öfver de franske maktinnehafvarnes
klandervärda förfarande, såvida detta hört till vårt ämne för
tillfället. Men hvar sak för sig: det var ej i främsta rummet derom
vi önskade yttra oss, när vi den gången fattade pennan. Vår
uppgift var en annan: att nämligen, med inskärpande af anfallskrigets
fördömlighet, tillbakavisa det från ett känd t håll inom pressen gjorda
försöket, att med buller och bång proklamera den anfallnes
förträfflighet och oskuld. Ty denne anfallne — hvem var han i sjelfva
verket? »Tyskland!» hördes en ärad författare i Göteborgs
Handelstidning utropa — »det framåtsträfvande, frihetsälskande, med
vetenskapens segrar krönta, med samvetsfriheten och kulturen
solidariska Tyskland.» Vi svarade: nej, ingalunda! »Vore detta 1
1) Dessa eitat ställa äfven i dess rätta belysning den förebrlelse, Göteborgs
Handelstidning riktar imot osa den 14 sistl. December: »För hvad Frankrike vållat nu
oeh i förflutna tider bar tidskriften icke, såvidt vi kunnat upptäcka, haft ett ord att
såga.» Som hvar man finner, har vår vedersakare här baft djerfheten framkomma med
en beskyllning, som står i uppenbar strid med den faktiska sanningen. — Det smärtar
oas att ännu en gång nödgas vezla bittra ord med en publicist, för hvilkens
sträf-vanden vi städse hyst högaktnin?. Men om onödig akärpa insmugit sig i detta
meningsutbyte, hvilar skulden härför icke på oss. Ej utan öfverraskning ba vi
iakttagit, hurusom H.-T. vid polemiken mot vår tidskrift den ena gången låtit sig
hinföras till begagnande af kränkande epiteter, den andra gången ledes af just en så*
dan »fördomsfull» sanningskärlek, som den tidningen — genom ett styggt skriffel —
nyligen rekommenderat till vårt omfattande. Vi öfverlemna åt allmänheten att Alla
den slutliga domen öfver detta H.-T:s beteende mot oss hvilket redan ådragit
tidningen tillrättavisningar från mer än en af dess yrkesbröder inom pressen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
