Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
opartiskt genomläser hr W. W:s bevisföring för sin åsigt, att »de
lysande framgångar, Preussens politik nu vunnit, äro till väsentlig
del förberedda genom uppenbara rättskränkningar, genom ett klokt
begagnande af alla maktens och listens resurser, genom ett
oupphörligt vädjande till styrkan såsom högsta, snart sagdt enda
instans. Preussens segrar hota att menligt inverka på den allmänna
moralen, den allmänna rättskänslan. En förvirring i rättsbegreppen,
en förvildning i tänkesätten hotar att inträda, som kan föra
civilisationen ett ansenligt stycke tillbaka på utvecklingens bana.»
Hr W. W framhåller, att den annekteringslystna militärstaten
Preussens oerhörda maktutvidgning »måste åtminstone kunna tänkas
medföra faror för verldsfreden», hvadan det är klart, »att vi och
många med oss icke utan oro kunna betänka de naturliga
konse-qvenserna af den bismarckska en hetspol i ti ken.» En dylik oro
synes, om ock blott i varsamma ordalag, ha kommit till uttalande i
grefve Henning HamiItons tal vid nedläggandet af
styresmansbe-fattningen i Kongl. Erigsvetenskapsakademien. Talaren har tagit
till ordet för att erinra om den oafvisliga nödvändigheten af ett
snart och fullt tidsenligt ordnande af vårt försvarsväsen;
utgångspunkten för hans betraktelser är det sorgliga, af den senaste tidens
tilldragelser bekräftade faktum att de offentliga rättsgrundsatserna
äro stadda i ett upplösningstillstånd, i följd hvaraf de mindre
staterna ej längre kunna påräkna att »i traktaters ord, historisk rätt
och traditioners helgd finna nödigt skydd mot de störres
öfver-makt.» Tvärtom är numera »de små staternas sjelfständiga tillvaro
beroende af stormakternas uppfattning af hvad deras egen fördel
kräfver» — såvida nämligen, tillägga vi, de små staterna uraktlåta
att i tid träffa anstalter för betryggandet af sin sjelfständighet.
Den farhåga, särskildt med afseende på vårt lands politiska
ställning för ögonblicket, som man möjligen kunde se framskymta
mellan raderna i hr Henning Hamiltons föredrag, röjer sig alldeles
oförbehållsamt i det af »en fosterlandsvän» nyligen utfärdade
uppropet till svenska folket. Hufvudtanken äfven i denna broschyr är
en energisk uppfordran till nationen att, i afseende på
försvarsfrågan, utan obeslutsamhet och uppskof besinna hvad vår frid tillhörer.
Med lågande ifver påyrkar författaren att regeringen,
representationen och folket omsider måtte i vår nationela lifsfråga skrida
från ord till väl öfverlagd och kraftig handling. Han söker gifva
ökadt eftertryck åt sitt upprop genom att föra oss till minnes det
tyska krigiöringssättets gräsligheter samt »bismarckianismens» ökända
fiffighet i att, när tillfället anses lämpligt, uppfinna krigsanledningar
mot andra stater. En kraftig uppfordran för oss att i tid tänka
på vårt försvar ligger, enligt förf., äfven i den omständigheten, alt
det tysk—franska kriget skall efterföljas, icke — såsom några tro,
af en varaktig europeisk fred, utan tvärtom — efter längre eller
kortare mellantid — af ett krig på lif och död mellan Tyskland
och Ryssland, i hvilket krig vi endast genom en kraftig
arméorganisation skola kunna upprätthålla vår neutralitet mot båda
parternas anspråk. Till stöd för sitt antagande, att ett sådant krig
förestår, redogör förf. i korthet för den nya politiska tvistefråga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
