- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 5. (Årgång 4. Januari-juni 1871). /
224

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som redan i sitt äldsta historiska skick träder oss till möte som
en uråldrig ruin. På sätt och vis en lättnad, ehuru på samma
gång en våda, för språkforskningen på detta område, är det
förhållandet, att de namn. som blifvit låntagna från förgångna slägten.
såvidt de ej genom någon ljudlikhet lockat till omgestaltning, i
enlighet med efterträdarnes språk *), eller eljest företett mer
invecklade ljudförhållanden, icke varit i någon väsentlig mån
påverkade af de annars så djupt ingripande lagarne för
konsonant-öfvergång och således nästan uteslutande måste bedömas efter det
yttre skick, i hvilket de ännu förekomma. De hafva bibehållit
sin ursprungliga prägel, om än dragen deraf äro bortnötta ända
till otydlighet. Så qvarstår t ex. i det af hr R. under kind
(= barn etc., 11, 278) anförda Kinnehdle (äldre form: KindkuUe)
det keltiska ceann (cend = hufvud, kulle, bergtopp) oförändradt 1 2).
På samma sätt i sjönamnen UsJcen — irl. uisge (vatten), Teen —
irl. Tdin (vatten), Barken — irl. bairchne (sjö), Hörken = irl.
earc (vatten), Skarfven = irl sgairbh (fjord, grundt vatten) m. fl.
Att garn i ortnamnen Öster garn, Akergarn m. fl. (II, 278)
ingenting har att beställa, hvarken med garn (tråd) eller med det af
Ihre åberopade ga-rinnan, taga vi för alldeles gifvet. Enklare faller
sig att sammanställa det med irl. garrån (skog, lund). Att Kalmar
(II, 282) ar en sammansättning af irl. cala (landningsställe) eller
än sannolikare caolas (sund) och mara (genit. af muir == haf),
synes oss vara påtagligt. I Kolmorden (II, 274) återfinna vi det
irl. coiU (skog)3), hvilket sannolikt också ligger till grund för
namnet Käglan. Om det hypotetiska morP eller tnarp (= skog)
våga vi ej yttra oss; dock passar det irl. adjekt. mór (stor) i detta
fall utmärkt väl som epitet. Kolmorden blefve då helt enkelt —
stora skogen. Med det till sin betydelse mycket omtvistade Thule
stämmer förundransvärdt det irl. ditile (— ett angenämt land).

1) Naturligtvis tor att der vinna någon betydelse. Folkfantasien är, som bekant,
ännu i dag tuycket benägen, att genom dylika ouibilduingar gifva ett ordaförstånd åt
för den främmande ofattliga uttryck. Ett dylikt exempel från hedenhös, är, enligt
vår åsigt, första sammansättuingsleden i vår hufvudstads namn, som efter all
sannolikhet, trots den välbekanta sagans vitnesbörd, icke har något att skaffa med stock
(trästam), nian här, liksom i Stocksund, räknar närmare slägtskap med det irländska
ituaic = framskjutande klippa. Möjligheten af ett radikalt sammanhang mellan orden
kan här lemnas å sido.

2) Namnet KinneJeulle utgöre», liksom Klockhammar, Bä Isjön och otaliga andra,
af två sammankopplade ord, af hvilka det senare, här det svenska, är blott en
öfver-sättning af det förra, det keltiska.

3) Jmfr. härmed Ihres försök till tydning, i Gloss Suiogoth. under kolmord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:59:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/5/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free