Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skapens morgons tjernor, som bebåda annalkandet af en ny tid,
så eger äfven darwinismen förtjensten af att ha öfvervunnit
en betydande återstod af den ännu i vår tid fortlefvande
medeltiden.
Vi ha imellertid ej nu för afsigt att ingå uti en närmare
redogörelse för Darwins lära om den organiska naturens
utveckling, hvilken dessutom till dess allmänna grunddrag torde vara
bekant för Framtidens publik l). I stället önskade vi denna gång
påkalla våra läsares uppmärksamhet för en annan naturvetenskaplig
tvistefråga af stor betydenhet, hvilken står i nära samband med
föremålet för Darwins undersökningar, ehuru hon ej blifvit af
den engelske naturforskaren sjelf upptagen till direkt besvarande.
Nämda fråga, genom hvilken vi förflyttas, så att säga, ett steg
längre tillbaka i tiden, än genom den af Darwin framstälda
rörande arternas uppkomst, lyder sålunda: huru uppstod öfverhufvud
på vår jord för första gången lifvet, de första och enklaste
organismerna? Vid bemödandet att härpå gifva ett tillfyllestgörande
svar ha framstående representanter för den äldre och nyare
naturforskningen förts till uppställandet af läran om »sjelfalstringen»
eller den s. k. gcneratio œquivoca -). Vi skola i det följande
lemna en öfversigt af den i fråga varande lärans historia, dervid
anförande de skäl, som från motsatta ståndpunkter inom
naturvetenskapen gjorts gällande för och imot densamma. Härvid
ansluta vi oss hufvudsakligast till en framställning uti ämnet af den
berömde lärde Th. Huxley vid de engelske naturforskarnes möte i
Liverpool i September 1870.
1) Jmfr. uppsatsen om Darwinismen af N. J. Andersson i Framtiden, 5:te häftet
år 1869.
a) Den tekniska termen generatio tequivoca härrör medelbart frin Aristoieles.
Denne använder nämligen för de föremål, hvilka äro lika till namnet, men olika till
väsendet, beteckningen homonymer, hvilket uttryck Boethius i sin öfversättning af
Aristotelea* akrifter återgaf med det latinska: aquivocvm. Man förstår sålunda med
•geceralio sequivoca» en alstring, genom hvilken icke den alstrandes slägte eller art,
®tsn något med densamma olikartedt, fortplantas. I stället för »generatio tequivoca»
»vändas äfven beteckningarna generatio spontanea, g. originaria 1. g. heterogenea.
Den motsatta åsigten uttryckes genom formeln: omne trivum ex oro, d. v. s. det
lergod* uppstår endast genom ett annat lefvande, hvarvid underförstås, att hvarje art
endast kan framalstra individer hörande till samma art (= generatio homogenea). —
Skolastikerna under medeltiden formulerade problemet, i öfverenutämmelse med deras
teologiska sätt att uttrycka sig, i frågan, horuvida Adam haft en nafvelsträng eller
eJ* Den medeltida alkemiens ansträngningar alt producera en »homunculus» gick i
umina riktning som senare tidera försök att i laboratorierna framtvinga lif ur det
oorganiska och döda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
